[Date Prev][Date Next][Thread Prev][Thread Next][Date Index][Thread Index]
www gnu/gnu-history.sv.html gnu/initial-announc...
|
From: |
Therese Godefroy |
|
Subject: |
www gnu/gnu-history.sv.html gnu/initial-announc... |
|
Date: |
Wed, 29 Apr 2015 10:40:10 +0000 |
CVSROOT: /webcvs/www
Module name: www
Changes by: Therese Godefroy <th_g> 15/04/29 10:40:09
Modified files:
gnu : gnu-history.sv.html
initial-announcement.sv.html manifesto.sv.html
philosophy : free-sw.sv.html right-to-read.sv.html
Log message:
5 Swedish HTMLs, regenerated from the new POs.
CVSWeb URLs:
http://web.cvs.savannah.gnu.org/viewcvs/www/gnu/gnu-history.sv.html?cvsroot=www&r1=1.9&r2=1.10
http://web.cvs.savannah.gnu.org/viewcvs/www/gnu/initial-announcement.sv.html?cvsroot=www&r1=1.10&r2=1.11
http://web.cvs.savannah.gnu.org/viewcvs/www/gnu/manifesto.sv.html?cvsroot=www&r1=1.5&r2=1.6
http://web.cvs.savannah.gnu.org/viewcvs/www/philosophy/free-sw.sv.html?cvsroot=www&r1=1.11&r2=1.12
http://web.cvs.savannah.gnu.org/viewcvs/www/philosophy/right-to-read.sv.html?cvsroot=www&r1=1.9&r2=1.10
Patches:
Index: gnu/gnu-history.sv.html
===================================================================
RCS file: /webcvs/www/www/gnu/gnu-history.sv.html,v
retrieving revision 1.9
retrieving revision 1.10
diff -u -b -r1.9 -r1.10
--- gnu/gnu-history.sv.html 16 Sep 2014 12:55:52 -0000 1.9
+++ gnu/gnu-history.sv.html 29 Apr 2015 10:40:01 -0000 1.10
@@ -1,163 +1,191 @@
-<!--#include virtual="/server/header.sv.html" -->
-<!--#set var="DISABLE_TOP_ADDENDUM" value="yes" -->
+<!--#set var="PO_FILE"
+ value='<a href="/gnu/po/gnu-history.sv.po">
+ http://www.gnu.org/gnu/po/gnu-history.sv.po</a>'
+ --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/gnu-history.html"
+ --><!--#set var="DIFF_FILE" value=""
+ --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2003-02-07" -->
+<!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/gnu/gnu-history.en.html" -->
-<title>översikt av GNU Projektet - GNU Projektet - Free Software
Foundation</title>
+<!--#include virtual="/server/header.sv.html" -->
+<!-- Parent-Version: 1.77 -->
-<!-- Fixed by hand on April 9, 2014:
- - disable top-addendum,
- - translist before banner
- - Fix HTML.
- Sept 10: update footer.
--->
-<meta content="GNU, GNU Projektet, FSF, Free Software, Fri mjukvara, Free
Software Foundation, Historia"
- http-equiv="Keywords" />
+<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! -->
+<title>Ãversikt av GNU Projektet - GNU Projektet - Free Software
Foundation</title>
+<meta name="Keywords" content="GNU, GNU Projektet, FSF, Free Software, Fri
mjukvara, Free Software
+Foundation, Historia" />
<!--#include virtual="/gnu/po/gnu-history.translist" -->
-<!--#include virtual="/server/banner.html" -->
- <!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/gnu-history.html" -->
- <!--#set var="DIFF_FILE" value="" -->
- <!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
-
-<h2>översikt av GNU Projektet</h2>
+<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" -->
+<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
+<h2>Ãversikt av GNU Projektet</h2>
<p>
+GNU-projektet har utvecklat ett komplett, fritt mjukvarusystem kallat âGNUâ
+(GNU's Not Unix) som är framåtkompatibelt med Unix. <a
+href="http://www.stallman.org/";>Richard Stallman</a>s första dokument
+angående GNU-projektet kallas <a href="/gnu/manifesto.html">GNU Manifesto
+</a>, vilket har översatts till flera <a
+href="/gnu/manifesto.html#translations"> andra språk</a> än engelska. Vi har
+också det <a href="/gnu/initial-announcement.html">första
+tillkännagivandet</a> av GNU-projektet, skrivet 1983.</p>
-GNU-projektet har utvecklat ett komplett, fritt mjukvarusystem kallat
-``GNU'' (GNU's Not Unix) som är framåtkompatibelt med Unix.
-<a href="http://www.stallman.org/";>Richard Stallman</a>s första dokument
-angående GNU-projektet kallas <a
href="http://www.gnu.org/gnu/manifesto.html";>GNU Manifesto
-</a>, vilket har översatts till flera <a
href="http://www.gnu.org/gnu/manifesto.html#translations";>andra språk</a> än
engelska.
-Vi har också det <a
href="http://www.gnu.org/gnu/initial-announcement.html";>första
-tillkännagivandet</a> av GNU-projektet, skrivet 1983.
-
-</p><p>
-
-När vi skriver att GNU är ``fritt'' ovan menar vi det i betydelse
-av <a href="http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html";>frihet</a>, inte pris.
-Du kanske betalar ett pris för att få tillgång till GNU-mjukvara, eller
-inte. I vilket fall, när du väl har mjukvaran har du tre specifika
-friheter angående hur du kan använda denna mjukvara. För det första
-har du friheten att kopiera programmet och ge det till vänner och
-kollegor; för det andra har du friheten att ändra programmet som
-du önskar, genom att du har full tillgång till källkoden; för det
-tredje, friheten att distribuera en förbättrad version av mjukvaran
-och på så sätt hjälpa till att bygga upp vårt gemensamma community.
-(Om du distribuerar GNU-mjukvara, får du ta ut en avgift för den
-fysiska prestationen för att distribuera en kopia, men du får också
-distribuera denna mjukvara gratis.)
-
-</p><p>
-
-GNU-projektet startade 1984 som ett sätt att gå tillbaka till den
-hjälpsamma andan som genomsyrade datavärlden under de
-tidigaste åren---att göra samarbete möjligt återigen genom att
-ta bort hindren som satts av ägarna till privatägd mjukvara.
-
-</p><p>
-
-När Richard Stallman startade sin karriär 1971 på MIT, arbetade han
-i en grupp som endast använde <a
href="http://www.gnu.org/philosophy/free-sw.html";>fri mjukvara</a>. även
datorföretag
-distribuerade fri mjukvara. Programmerare var fria att samarbeta, och
-gjorde ofta så.
-
-</p><p>
-
-Under 1980-taler var nästan all mjukvara <a
href="http://www.gnu.org/philosophy/categories.html#ProprietarySoftware";>privatägd</a>,
-vilket betyder att dess ägare förbjöd och förebyggde samarbete
-mellan dess användare. Det var detta som gjorde GNU-projektet till en
-nödvändighet.
-
-</p><p>
-
-Varje datoranvändare behöver ett operativsystem; om det inte
-finns ett fritt operativsystem så kan du inte ens börja använda en
-dator utan att behöva använda privatägd mjukvara. Så det första
-som behövde göras var att skapa ett fritt operativsystem.
+<p>
+När vi skriver att GNU är âfrittâ ovan menar vi det i betydelse av <a
+href="/philosophy/free-sw.html">frihet</a>, inte pris. Du kanske betalar ett
+pris för att få tillgång till GNU-mjukvara, eller inte. I vilket fall, när
+du väl har mjukvaran har du fyra specifika friheter angående hur du kan
+använda denna mjukvara: friheten att köra programmet som du önskar; friheten
+att kopiera programmet och ge det till vänner och kollegor; friheten att
+ändra programmet som du önskar, genom att du har full tillgång till
+källkoden; friheten att distribuera en förbättrad version av mjukvaran och
+på så sätt hjälpa till att bygga upp vårt gemensamma community. (Om du
+distribuerar GNU-mjukvara, får du ta ut en avgift för den fysiska
+prestationen för att distribuera en kopia, men du får också distribuera
+denna mjukvara gratis.)</p>
-</p><p>
+<p>
+GNU-projektet startade 1984 som ett sätt att gå tillbaka till den hjälpsamma
+andan som genomsyrade datavärlden under de tidigaste Ã¥ren â att göra
+samarbete möjligt återigen genom att ta bort hindren som satts av ägarna
+till privatägd mjukvara.</p>
-Ett operativsystem består av mer än en kärna; det innefattar dessutom
-kompilatorer, text formatterare, epost mjukvara och mycket mer.
-Allt detta innebär att det är ett enormt arbete att skriva ett komplett
-operativsystem. Detta tog många år att genomföra.
-
-</p><p>
-
-Vi beslutade att göra operativsystemet kompatibelt med Unix därför
-att den grundläggande designen var redan testad och bevisad, och därför
-att kompabiliteten gör det lättare för Unix-användare attbyta från
-Unix till GNU.
-
-</p><p>
-
-Vårt första mål, att ha ett fritt, Unix-liknande operativsystem är
-nu uppnått. Under 1990-talet hade vi antingen skrivit eller hittat
-alla avgörande komponenter utom en--kärnan. Då utvecklade Linus
-Torvalds Linux, en fri kärna. Kombinationen av Linux och GNU
-resulterade i ett komplett operativsystem: ett Linux-baserat GNU
-system. Det finns uppskattningar på att hundratusentals människor
-nu använder Linux-baserade GNU-system. Dessa innefattar Slackware,
-Debian, Red Hat och andra.
+<p>
+När Richard Stallman startade sin karriär 1971 på MIT, arbetade han i en
+grupp som endast använde <a href="/philosophy/free-sw.html">fri
+mjukvara</a>. Ãven datorföretag distribuerade fri mjukvara. Programmerare
+var fria att samarbeta, och gjorde ofta så.</p>
-</p><p>
+<p>
+Under 1980-taler var nästan all mjukvara <a
+href="/philosophy/categories.html#ProprietarySoftware">privatägd</a>, vilket
+betyder att dess ägare förbjöd och förebyggde samarbete mellan dess
+användare. Det var detta som gjorde GNU-projektet till en nödvändighet.</p>
-GNU-projektet är dock inte begränsat till operativsystem. Vi vill
-tillhandahålla ett helt spektrum av mjukvara, mjukvara som många
-användare vill ha tillgång till. Detta inkluderar även applikationer.
-Vi har t ex redan ett kalkylprogram tillgängligt. Vi räknar med att
-bygga ut GNU Emacs till ett komplett WYSIWYG desktop publishingsystem
-under kommande år.
+<p>
+Varje datoranvändare behöver ett operativsystem; om det inte finns ett fritt
+operativsystem så kan du inte ens börja använda en dator utan att behöva
+använda privatägd mjukvara. Så det första som behövde göras var att skapa
+ett fritt operativsystem.</p>
-</p><p>
+<p>
+Vi beslutade att göra operativsystemet kompatibelt med Unix därför att den
+grundläggande designen var redan testad och bevisad, och därför att
+kompabiliteten gör det lättare för Unix-användare attbyta från Unix till
+GNU.</p>
-Vi vill också tillhandahålla mjukvara för användare som inte är
-dataexperter. Vi arbetar därför på en <a
href="http://www.gnome.org/";>skrivbordshanterare</a> för
-att hjälpa nybörjare att använda ett GNU-system.
+<p>
+Ett operativsystem består av mer än en kärna; det innefattar dessutom
+kompilatorer, text formatterare, epost mjukvara och mycket mer. Allt detta
+innebär att det är ett enormt arbete att skriva ett komplett
+operativsystem. Detta tog många år att genomföra.</p>
+
+<p>Vårt första mål, att ha ett fritt, Unix-liknande operativsystem är nu
+uppnått. Under 1990-talet hade vi antingen skrivit eller hittat alla
+avgörande komponenter utom en â kärnan. DÃ¥ utvecklade Linus Torvalds
Linux,
+en fri kärna. Kombinationen av Linux och GNU resulterade i ett komplett
+operativsystem: ett Linux-baserat GNU system. Det finns uppskattningar på
+att hundratusentals människor nu använder Linux-baserade GNU-system. Dessa
+innefattar Slackware, Debian, Red Hat och andra.</p>
-</p><p>
+<p>
+GNU-projektet är dock inte begränsat till operativsystem. Vi vill
+tillhandahålla <a href="/directory">ett helt spektrum av mjukvara</a>,
+mjukvara som många användare vill ha tillgång till. Detta inkluderar även
+applikationer. Vi har t ex redan ett kalkylprogram tillgängligt. Vi räknar
+med att bygga ut GNU Emacs till ett komplett WYSIWYG desktop
+publishingsystem under kommande år.</p>
-Vi vill också tillhandahålla spel och andra nöjesprogram. Det finns
-redan flera fria spel tillgängliga.
+<p>
+Vi vill också tillhandahålla mjukvara för användare som inte är
+dataexperter. Vi arbetar därför på en <a
+href="http://www.gnome.org/";>skrivbordshanterare (GNOME)</a> för att hjälpa
+nybörjare att använda ett GNU-system.</p>
+
+<p>Vi vill också tillhandahålla spel och andra nöjesprogram. Det finns redan
+flera <a href="http://directory.fsf.org/wiki/Category/Game";>fria spel</a>
+tillgängliga.</p>
-</p><p>
+<p>
+Hur långt kan fri mjukvara gå? Det finns inga begränsningar, förutom <a
+href="/philosophy/fighting-software-patents.html">patentlagar och liknande
+som stoppar fri mjukvara</a>. Det slutliga målet är att tillhandahålla fri
+mjukvara för att kunna göra allt arbete som datoranvändare vill göra â
och
+samtidigt göra privatägd mjukavara överflödig.</p>
-Hur långt kan fri mjukvara gå? Det finns inga begränsningar, förutom
-patentlagar och liknande som stoppar fri mjukvara. Det slutliga målet
-är att tillhandahålla fri mjukvara för att kunna göra allt arbete som
-datoranvändare vill göra--och samtidigt göra privatägd mjukavara
-överflödig.
-</p><p>
+<div class="translators-notes">
-</p>
+<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.-->
+ </div>
</div>
+
+<!-- for id="content", starts in the include above -->
<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" -->
<div id="footer">
<div class="unprintable">
-<p>Sänd frågor om FSF och GNU till <a
+<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a
href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a>. Det finns också <a
-href="/contact/">andra sätt att kontakta</a> FSF. Sänd rapporter om
inaktuella
-länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a
-href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a>.</p>
-
-<p>Se <a href="/server/standards/README.translations.html">Translations
-README</a> för information om koordination och insändande av översättningar
-av denna artikel.</p>
-</div>
+href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter
+om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a
+href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a></p>
<p>
-Copyright (C) 1996, 1997, 1998, 1999 Free Software Foundation, Inc.
-</p><p>
-Den här sidan är licensierad under en <a rel="license"
-href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/us/deed.sv";>Creative
Commons
+<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph,
+ replace it with the translation of these two:
+
+ We work hard and do our best to provide accurate, good quality
+ translations. However, we are not exempt from imperfection.
+ Please send your comments and general suggestions in this regard
+ to <a href="mailto:address@hidden";>
+
+ <address@hidden></a>.</p>
+
+ <p>For information on coordinating and submitting translations of
+ our web pages, see <a
+ href="/server/standards/README.translations.html">Translations
+ README</a>. -->
+Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för
+Ãversättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in
+översättningar till den här artikeln.</p>
+</div>
+
+<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to
+ files generated as part of manuals) on the GNU web server should
+ be under CC BY-ND 3.0 US. Please do NOT change or remove this
+ without talking with the webmasters or licensing team first.
+ Please make sure the copyright date is consistent with the
+ document. For web pages, it is ok to list just the latest year the
+ document was modified, or published.
+
+ If you wish to list earlier years, that is ok too.
+ Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying
+ years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable
+ year, i.e., a year in which the document was published (including
+ being publicly visible on the web or in a revision control system).
+
+ There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers
+ Information document, www.gnu.org/prep/maintain. -->
+<p>Copyright © 1996, 1997, 1998, 1999, 2001 Free Software Foundation,
Inc.</p>
+
+<p>Den här sidan är licensierad under en <a rel="license"
+href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/us/";>Creative Commons
Erkännande-IngaBearbetningar 3.0 Förenta Staterna Licens</a>.</p>
+
<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" -->
+<div class="translators-credits">
+
+<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.-->
+ </div>
+
+<p class="unprintable"><!-- timestamp start -->
+Updaterat:
+
+$Date: 2015/04/29 10:40:01 $
-<p>
-Updated:
-<!-- timestamp start -->
-$Date: 2014/09/16 12:55:52 $ $Author: th_g $
<!-- timestamp end -->
-</p></div></div>
-</body></html>
+</p>
+</div>
+</div>
+</body>
+</html>
Index: gnu/initial-announcement.sv.html
===================================================================
RCS file: /webcvs/www/www/gnu/initial-announcement.sv.html,v
retrieving revision 1.10
retrieving revision 1.11
diff -u -b -r1.10 -r1.11
--- gnu/initial-announcement.sv.html 16 Sep 2014 12:56:05 -0000 1.10
+++ gnu/initial-announcement.sv.html 29 Apr 2015 10:40:01 -0000 1.11
@@ -1,148 +1,136 @@
+<!--#set var="PO_FILE"
+ value='<a href="/gnu/po/initial-announcement.sv.po">
+ http://www.gnu.org/gnu/po/initial-announcement.sv.po</a>'
+ --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/initial-announcement.html"
+ --><!--#set var="DIFF_FILE" value=""
+ --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2007-05-18" -->
+<!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/gnu/initial-announcement.en.html" -->
+
<!--#include virtual="/server/header.sv.html" -->
-<!--#set var="DISABLE_TOP_ADDENDUM" value="yes" -->
+<!-- Parent-Version: 1.77 -->
+<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! -->
<title>Initial Announcement - GNU Project - Free Software Foundation</title>
-<!-- Fixed by hand on April 25, 2014:
- - add out-of-date notice and disable top-addendum,
- - translist before banner
- - update footer to boilerplate 1.77.
- Sept 10:
- - use translated footer strings from another page,
- - add the original version of the announcement.
--->
<!--#include virtual="/gnu/po/initial-announcement.translist" -->
<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" -->
- <!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/initial-announcement.html" -->
- <!--#set var="DIFF_FILE" value="" -->
- <!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
-
+<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
<h2>Initial Announcement</h2>
-<p>Detta är det ursprungliga tillkännagivandet av
-GNU-projektet, författat av
-<a href="http://www.stallman.org/";>Richard Stallman</a> 1983.</p>
-
-<p>GNU-projektets historia är på många sätt
-olikt denna första plan. Till exempel så blev starten
-fördröjd till januari 1984 och många detaljer om
-<a href="/philosophy/free-sw.html">fri mjukvara</a> hade
-ännu inte blivit klargjorda.</p>
-
-<pre>
-From CSvax:pur-ee:address@hidden
-From: address@hidden
-Newsgroups: net.unix-wizards,net.usoft
-Subject: new Unix implementation
-Date: Tue, 27-Sep-83 12:35:59 EST
-Organization: MIT AI Lab, Cambridge, MA
-
-Befria Unix!
-
-Med start denna tacksägelsehelg kommer jag skriva ett komplett
-Unixkompatibelt system kallat GNU (kort för Gnu är Inte Unix), och ge
-bort det fritt<a name="TOP1" href="#1">(1)</a> till alla som kan använda
det.
-Det finns ett stort behov av bidrag med tid, pengar, program och utrustning.
-
-Till att börja med kommer GNU vara en kärna plus alla
hjälpmedel som
-behövs för att skriva och köra C-program: editor, skal,
C-kompilator,
-länkare, assemblator, och ett fåtal fler saker. Efter detta kommer
vi
-lägga till en textformatterare, en YACC, ett Empirespel, ett
-kalkylbladsprogram, och hundratals andra saker. Till slut hoppas vi
-kunna ha med allt användbart som vanligtvis kommer med ett Unixsystem,
-och allt annat användbart, inklusive dokumentation både i datorn
och i
-bokform.
-
-GNU kommer kunna köra Unixprogram, men kommer inte vara identiskt med
-Unix. Vi kommer göra alla förbättringar som är
bekväma, baserat på
-vår erfarenhet av andra operativsystem. Framför allt kommer vi ha
-längre filnamn, versionsnummer på filer, ett kraschsäkert
filsystem,
-kanske filnamnskomplettering, terminaloberoende skärmstöd, och med
-tiden ett Lispbaserat fönstersystem med vilket många Lispprogram och
-vanliga Unixprogram kan dela på en skärm. Både C och Lisp
kommer
-finnas tillgängliga som systemprogrammeringsspråk. Vi kommer ha
-nätverksmjukvara baserad på MITs chaosnetprotokoll, vilket är
mycket
-bättre än UUCP. Vi kan också ha något kompatibelt med
UUCP.
-
-
-Vem är jag?
-
-Jag är Richard Stallman, uppfinnaren av den ursprungliga, ofta
-imiterade EMACS-editorn, för närvarande anställd på
Laboratoriet för
-Artificiell Intelligens på MIT. Jag har arbetat mycket med
-kompilatorer, editorer, felsökningsverktyg, kommandotolkar,
-Incompatible Timesharing System och operativsystemet för Lispmaskiner.
-Jag var pionjären för terminaloberoende skärmstöd i ITS.
Dessutom har
-jag implementerat ett kraschsäkert filsystem och två
fönstersystem för
-Lispmaskiner.
-
-
-Varför jag måste skriva GNU
-
-Jag anser att den gyllene regeln kräver att om jag tycker om ett
-program så måste jag dela med mig av det med andra personer som
tycker
-om det. Jag kan inte med gott samvete skriva under ett sekretessavtal
-eller ett kontrakt om mjukvarulicens.
-
-För att jag ska kunna fortsätta att använda datorer utan att
våldföra
-mig på mina principer, har jag beslutat mig för att sätta ihop
en
-tillräkligt stor samling av fri mjukvara så att jag ska kunna klara
-mig utan någon mjukvara som inte är fri.
-
-
-Hur du kan bidra
-
-Jag ber datortillverkare om donationer av maskiner och pengar. Jag
-ber individer om donationer av program och arbete.
-
-En datortillverkare har redan erbjudit sig att tillhandahålla en
-maskin. Men vi kan behöva fler. En konsekvens du kan förvänta
dig om
-du donerar maskiner är att GNU kommer att köra på dem på
ett tidigt
-stadium. Maskinen måste kunna operera i ett bostadaområde och inte
-behöva sofistikerad kylning och elförsörjning.
-
-Individuella programmerare kan bidra genom att skriva ett kompatibelt
-duplikat av något Unixverktyg och ge det till mig. För de flesta
-projekt skulle ett sådant distribuerat arbete på deltid vara
väldigt
-svårt att koordinera; alla oberoende skrivna delar skulle inte fungera
-tillsammans. Men för den speciella uppgiften att ersätta Unix finns
-inte detta problem. De flesta specifikationer är fixerade av
-kompatibilitet med Unix. Om varje bidrag fungerar med resten av Unix
-kommer det förmodligen fungera med resten av GNU.
-
-Om jag får donationer av pengar kommer jag att kunna anställa
några
-personer på hel- eller deltid. Lönen kommer inte vara hög,
men jag
-letar efter folk för vilka vetskapen om att de hjälper
mänskligheten
-är lika viktig som pengar. Jag ser detta som ett sätt att göra
det
-möjligt för hängivna människor att spendera all sin energi
på att
-arbeta på GNU genom att bespara dem från deras behov av att
tjäna sin
-uppehälle på något annat sätt.
+<p> Detta är det ursprungliga tillkännagivandet av GNU-projektet, författat
av
+<a href="http://www.stallman.org/";>Richard Stallman</a> 1983.</p>
-För mer information, kontakta mig.
-Arpanetmail:
- address@hidden
+<p> GNU-projektets historia är på många sätt olikt denna första plan. Till
+exempel så blev starten fördröjd till januari 1984 och många detaljer om <a
+href="/philosophy/free-sw.html">fri mjukvara</a> hade ännu inte blivit
+klargjorda.</p>
+
+<h3>Befria Unix!</h3>
+
+<p>Med start denna tacksägelsehelg kommer jag skriva ett komplett
+Unixkompatibelt system kallat GNU (kort för Gnu är Inte Unix), och ge bort
+det fritt <a href="#f1">(1)</a> till alla som kan använda det. Det finns ett
+stort behov av bidrag med tid, pengar, program och utrustning.</p>
+
+<p>Till att börja med kommer GNU vara en kärna plus alla hjälpmedel som
behövs
+för att skriva och köra C-program: editor, skal, C-kompilator, länkare,
+assemblator, och ett fåtal fler saker. Efter detta kommer vi lägga till en
+textformatterare, en YACC, ett Empirespel, ett kalkylbladsprogram, och
+hundratals andra saker. Till slut hoppas vi kunna ha med allt användbart
+som vanligtvis kommer med ett Unixsystem, och allt annat användbart,
+inklusive dokumentation både i datorn och i bokform.</p>
+
+<p>GNU kommer kunna köra Unixprogram, men kommer inte vara identiskt med Unix.
+Vi kommer göra alla förbättringar som är bekväma, baserat på vår
erfarenhet
+av andra operativsystem. Framför allt kommer vi ha längre filnamn,
+versionsnummer på filer, ett kraschsäkert filsystem, kanske
+filnamnskomplettering, terminaloberoende skärmstöd, och med tiden ett
+Lispbaserat fönstersystem med vilket många Lispprogram och vanliga
+Unixprogram kan dela på en skärm. Både C och Lisp kommer finnas
+tillgängliga som systemprogrammeringsspråk. Vi kommer ha nätverksmjukvara
+baserad på MITs chaosnetprotokoll, vilket är mycket bättre än UUCP. Vi kan
+också ha något kompatibelt med UUCP.</p>
+
+
+<h3>Vem är jag?</h3>
+
+<p>Jag är Richard Stallman, uppfinnaren av den ursprungliga, ofta imiterade
+EMACS-editorn, för närvarande anställd på Laboratoriet för Artificiell
+Intelligens på MIT. Jag har arbetat mycket med kompilatorer, editorer,
+felsökningsverktyg, kommandotolkar, Incompatible Timesharing System och
+operativsystemet för Lispmaskiner. Jag var pionjären för terminaloberoende
+skärmstöd i ITS. Dessutom har jag implementerat ett kraschsäkert filsystem
+och två fönstersystem för Lispmaskiner.</p>
+
+<h3>Varför jag måste skriva GNU</h3>
+
+<p>Jag anser att den gyllene regeln kräver att om jag tycker om ett program
så
+måste jag dela med mig av det med andra personer som tycker om det. Jag kan
+inte med gott samvete skriva under ett sekretessavtal eller ett kontrakt om
+mjukvarulicens.</p>
+
+<p>För att jag ska kunna fortsätta att använda datorer utan att våldföra
mig på
+mina principer, har jag beslutat mig för att sätta ihop en tillräkligt stor
+samling av fri mjukvara så att jag ska kunna klara mig utan någon mjukvara
+som inte är fri.</p>
+
+
+<h3>Hur du kan bidra</h3>
+
+<p>Jag ber datortillverkare om donationer av maskiner och pengar. Jag ber
+individer om donationer av program och arbete.</p>
+
+<p>En datortillverkare har redan erbjudit sig att tillhandahålla en maskin.
+Men vi kan behöva fler. En konsekvens du kan förvänta dig om du donerar
+maskiner är att GNU kommer att köra på dem på ett tidigt stadium. Maskinen
+måste kunna operera i ett bostadaområde och inte behöva sofistikerad kylning
+och elförsörjning.</p>
+
+<p>Individuella programmerare kan bidra genom att skriva ett kompatibelt
+duplikat av något Unixverktyg och ge det till mig. För de flesta projekt
+skulle ett sådant distribuerat arbete på deltid vara väldigt svårt att
+koordinera; alla oberoende skrivna delar skulle inte fungera tillsammans.
+Men för den speciella uppgiften att ersätta Unix finns inte detta problem.
+De flesta specifikationer är fixerade av kompatibilitet med Unix. Om varje
+bidrag fungerar med resten av Unix kommer det förmodligen fungera med resten
+av GNU.</p>
+
+<p>Om jag får donationer av pengar kommer jag att kunna anställa några
personer
+på hel- eller deltid. Lönen kommer inte vara hög, men jag letar efter folk
+för vilka vetskapen om att de hjälper mänskligheten är lika viktig som
+pengar. Jag ser detta som ett sätt att göra det möjligt för hängivna
+människor att spendera all sin energi på att arbeta på GNU genom att bespara
+dem från deras behov av att tjäna sin uppehälle på något annat sätt.</p>
+
+
+<p>För mer information, kontakta mig.</p>
+
+<p>Arpanetmail:<br />
+ address@hidden</p>
+
+<p>Usenet:<br />
+ address@hidden<br />
+ address@hidden</p>
+
+<p>Amerikansk post:<br />
+ Richard Stallman<br />
+ 166 Prospect St<br />
+ Cambridge, MA 02139</p>
-Usenet:
- address@hidden
- address@hidden
-Amerikansk post:
- Richard Stallman
- 166 Prospect St
- Cambridge, MA 02139
-</pre>
+<h4 id="f1"></h4>
-<p><a name="1" href="#TOP1">(1)</a> Denna kommentar visar att
-Richard inte ännu hade klargjort skillnaden mellan "fritt
-tal" och "gratis öl".</p>
+<p>Denna kommentar visar att Richard inte ännu hade klargjort skillnaden
mellan
+âfritt talâ och âgratis ölâ.</p>
<h3>Original message</h3>
-<p>For completeness, the original email is reproduced here, in its
-original form.</p>
+<p>For completeness, the original email is reproduced here, in its original
+form.</p>
<div dir="ltr">
<pre><!--TRANSLATORS: Don't translate anything except the headers.-->
+
From CSvax:pur-ee:address@hidden
From: address@hidden
Newsgroups: net.unix-wizards,net.usoft
@@ -154,7 +142,7 @@
Starting this Thanksgiving I am going to write a complete
Unix-compatible software system called GNU (for Gnu's Not Unix), and
-give it away free<a href="#f1">(1)</a> to everyone who can use it.
+give it away free <a href="#f1">(1)</a> to everyone who can use it.
Contributions of time, money, programs and equipment are greatly
needed.
@@ -244,23 +232,32 @@
</pre>
</div>
-</div><!-- for id="content", starts in the include above -->
+<div class="translators-notes">
+
+<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.-->
+ </div>
+</div>
+
+<!-- for id="content", starts in the include above -->
<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" -->
<div id="footer">
<div class="unprintable">
<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a
href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a>. Det finns också <a
-href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Var god skicka
-brutna länkar och andra rättningar eller förslag till <a
href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a>.</p>
+href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter
+om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a
+href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a></p>
-<p><!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph,
+<p>
+<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph,
replace it with the translation of these two:
We work hard and do our best to provide accurate, good quality
translations. However, we are not exempt from imperfection.
Please send your comments and general suggestions in this regard
to <a href="mailto:address@hidden";>
+
<address@hidden></a>.</p>
<p>For information on coordinating and submitting translations of
@@ -268,8 +265,8 @@
href="/server/standards/README.translations.html">Translations
README</a>. -->
Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för
-Ãversättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in
översättningar
-till den här artikeln.</p>
+Ãversättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in
+översättningar till den här artikeln.</p>
</div>
<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to
@@ -288,18 +285,23 @@
There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers
Information document, www.gnu.org/prep/maintain. -->
-
-<p>Copyright © 1983, 1999, 2007, 2008, 2009, 2013, 2014
-Free Software Foundation, Inc.</p>
+<p>Copyright © 1983, 1999 Free Software Foundation, Inc.</p>
<p>Den här sidan är licensierad under en <a rel="license"
-href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/us/deed.sv";>Creative
Commons
+href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/us/";>Creative Commons
Erkännande-IngaBearbetningar 3.0 Förenta Staterna Licens</a>.</p>
+
<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" -->
+<div class="translators-credits">
+
+<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.-->
+ </div>
+
+<p class="unprintable"><!-- timestamp start -->
+Updaterat:
+
+$Date: 2015/04/29 10:40:01 $
-<p class="unprintable">Updated:
-<!-- timestamp start -->
-$Date: 2014/09/16 12:56:05 $
<!-- timestamp end -->
</p>
</div>
Index: gnu/manifesto.sv.html
===================================================================
RCS file: /webcvs/www/www/gnu/manifesto.sv.html,v
retrieving revision 1.5
retrieving revision 1.6
diff -u -b -r1.5 -r1.6
--- gnu/manifesto.sv.html 12 Apr 2014 15:07:33 -0000 1.5
+++ gnu/manifesto.sv.html 29 Apr 2015 10:40:01 -0000 1.6
@@ -1,700 +1,670 @@
+<!--#set var="PO_FILE"
+ value='<a href="/gnu/po/manifesto.sv.po">
+ http://www.gnu.org/gnu/po/manifesto.sv.po</a>'
+ --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/manifesto.html"
+ --><!--#set var="DIFF_FILE" value=""
+ --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2004-01-17" -->
+<!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/gnu/manifesto.en.html" -->
+
<!--#include virtual="/server/header.sv.html" -->
-<!--#set var="DISABLE_TOP_ADDENDUM" value="yes" -->
+<!-- Parent-Version: 1.77 -->
-<title>GNU-manifestet</title>
+<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! -->
+<title>GNU-manifestet - GNU Projektet - Free Software Foundation</title>
-<!-- Fixed by hand on April 9, 2014:
- - add out-of-date notice and disable top-addendum,
- - translist before banner,
- - Fix HTML. -->
<!--#include virtual="/gnu/po/manifesto.translist" -->
<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" -->
- <!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/gnu/manifesto.html" -->
- <!--#set var="DIFF_FILE" value="" -->
- <!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
+<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
<h2>GNU-manifestet</h2>
-<p>av Richard Stallman</p>
-
-<div style="text-align:justify">
-<blockquote>
-<p style="font-size:small">Detta är en inofficiell svensk
-översättning av GNU-Manifestet, ursprungligen översatt
-till svenska av Anders Mellqvist
-och tryckt i tidskriften TLM som sålunda är ansvarig för
-eventuella fel i översättningen. Texten är inskriven
-från papper av Linus Walleij som sålunda är ansvarig
-för stavfel och dylikt. Vissa meningar hade fallit bort i TLM:s
-utgåva,
-och är här återställda. Denna översättning
-är ämnad att hjälpa folk att förstå texten och
-underblåsa spridandet av GNU-projektet. Översättarna
-garanterar inte översättningens korrekthet; om GNU-Manifestet
-skall refereras i officiella sammanhang, referera då
-<a href="http://www.fsf.org/gnu/manifesto.en.html";>den autentiska engelska
-versionen</a>.</p>
-
-<p>This is an inofficial translation of the GNU Manifesto
-into Swedish, originally made by Anders Mellqvist for a Swedish magazine
-called TLM. Mellqvist is thus responsible for any mistranslations.
-The text was written in from the paper print of Mellqvists translation
-by Linus Walleij who is thus responsible for any misspellings, and also
-for restoring some missed passages in the original translation.
-The translation is intended to help people to understand the
-text and to help the GNU project to spread. The translators does not provide
-any warranty for correctness of the translation; if you intend to refer to to
-GNU Manifesto in official concerns, please refer to
-<a href="http://www.fsf.org/gnu/manifesto.en.html";>the authentic English
-version</a>.</p>
-</blockquote>
-
-
-<h3>I. GNU ÄR NÅGOT ANNAT ÄN Unix!</h3>
-
-
-<p>GNU står för Gnu's Not Unix (ung. GNU är
-Något annat än Unix) och så kallas det helt Unix-kompatibla
-mjukvarusystem som jag håller på att skriva, för att gratis
-kunna ge bort till alla som skulle kunna ha nytta av det. Ett antal frivilliga
-medarbetare hjälper mig. Vi har ett stort behov av bidrag i form av tid,
-pengar, program och utrustning.</p>
-
-<p>Hittills har vi en Emacs texteditor med Lispstöd för
-att skriva editorkommandon, ett avlusningsprogram på
-källkodsnivå, en länkare, en yacc-kompatibel parsergenerator
-och runt 35 nyttoprogram. Ett skal (en kommandotolk) är nästan
-färdig. En ny portabel och optimerande C-kompilator kan nu kompilera sig
-själv och kommer att släppas under året. En första
-kärna finns, men många fler egenskaper måste läggas till
-för att man skall kunna emulera Unix. När kärnan och
-kompilatorn är färdiga går det att distribuera ett GNU-system
-som passar för programutveckling. Vi kommer att använda TeX som
-vår textformatterare, men arbete pågår på en [version
-av] nroff. Vi kommer också att använda det fria, portabla
-X-fönstersystemet. Därefter kommer vi att lägga till ett
-portabelt Common Lisp, ett Empirespel, ett kalkylprogram och hundratals andra
-saker plus on line-dokumentation. Så småningom hoppas vi kunna
-tillhandahålla allt användbart som normalt följer med ett
-Unix-system och mer därtill.</p>
-
-<p>Under GNU kommer man att kunna köra alla Unix-program, men
-GNU är inte identiskt med Unix. Vi kommer att göra praktiska
-förbättringar baserade på våra erfarenheter av andra
-operativsystem. Exempelvis tänker vi ha längre filnamn,
-filversionsnummer, ett kraschsäkert filsystem, kanske automatisk
-filnamnsifyllning, terminaloberoende skärmstöd och kanske så
-småningom ett Lispbaserat fönstersystem där flera olika
-Lispprogram och vanliga Unix-program kan dela på en skärm. Man
-kommer att kunna programmera både i C och Lisp. Vi kommer att
-försöka stödja följande kommunikationsprotokoll: UUCP, MIT
-chaosnet och IP.</p>
-
-<p>Till en början kommer GNU att göra tillgängligt
-för maskiner i 68000/16000-klassen med virtuellt minne eftersom de
-är lättast att få GNU att köra på. Arbetet med att
-få det att köra på mindre maskiner lämnas till dem som
-vill använda det på sådana maskiner.</p>
-
-
-
-<h3>II. DÄRFÖR MÅSTE JAG SKRIVA GNU</h3>
-
-<p>För mig är det en gyllene regel att om jag gillar ett
-program skall jag dela med mig åt andra som gillar det.
-Mjukvaruförsäljarna vill söndra användarna och härska
-över dem genom att få dem att gå med på att inte dela
-med sig åt andra. Jag vägrar att sluta vara solidarisk med andra
-användare på det viset. Jag kan inte med gott samvete skriva under
-ett avtal om att inte avslöja vad jag arbetar med, eller ett
-mjukvarulicensavtal. Under mina år på laboratoriet för
-artificiell intelligens arbetade jag inifrån för att stå emot
-sådana tendenser pch andra slags ogästvänligheter, men till
-slut gick det för långt. Jag kunde omöjligt stanna kvar
-på en institution där man gjorde dessa saker åt mig, mot min
-vilja.</p>
-
-<p>För att jag skall kunna fortsätta använda datorer
-utan att skämmas har jag bestämt mig för att sammanställa
-tillräckligt med fri mjukvara för att jag skall kunna klara mig utan
-mjukvara som inte är fri. Jag har sagt upp mig från AI-labbet
-så att MIT inte skall ha någon juridisk möjlighet att hindra
-mig från att ge bort GNU.</p>
-
-
-
-<h3>III. DÄRFÖR SKALL GNU VARA KOMPATIBELT MED Unix</h3>
-
-
-<p>Unix är inte mitt idealsystem, men det är helt okej.
-De grundläggande dragen i Unix verkar vara bra och jag tror att jag kan
-fylla i det som Unix saknar utan att förstöra dem. Ett
-unixkompatibelt system skulle också vara praktiskt för många
-andra att börja använda.</p>
-
-
-
-<h3>IV. SÅ HÄR KOMMER GNU ATT GÖRAS
-TILLGÄNGLIGT</h3>
-
-
-<p>GNU är inte public domain. Vem som helst kommer i och
-för sig att tillåtas förändra och vidaredistribuera GNU,
-men ingen distributör kommer att tillåtas inskränka
-möjligheterna till vidare distribution. Förändringar som
-gör att koden blir upphovsrättsligt skyddad kommer inte att
-tillåtas. Jag vill se till att alla versioner av GNU förblir
-gratis.</p>
-
-
-
-<h3>V. MÅNGA PROGRAMMERARE KOMMER ATT HJÄLPA TILL</h3>
-
-
-<p>Jag har träffat på många programmerare som
-gillar GNU och vill hjälpa till.</p>
-
-<p>Många programmerare ogillar kommersialiseringen av
-systemmjukvara. De tjänar kanske mer pengar, men de tvingas också
-känna sig som om de står i konflikt med andra programmerare snarare
-än om de är deras kamrater. Det grundläggande
-vänskapsbeviset bland programmerare är att dela med sig av sina
-program; de försäljningsmetoder som är vanliga idag
-förbjuder i stort sett programmerare att behandla andra som vänner.
-Mjukvaruköparen måste välja mellan vänskap och
-laglydighet. Naturligtvis bestämmer sig många för att
-vänskap är det viktigaste. Men de som tror på
-rättssystemet känner sig inte väl till mods med något av
-valen. De blir cyniska och tror att programmering bara är ett sätt
-att tjäna pengar.</p>
-
-<p>Genom att använda och utveckla GNU istället för
-upphovsrättsligt skyddade märkesprogram kan vi vara
-gästvänliga mot andra och samtidigt följa lagen. Dessutom kan
-GNU vara ett inspirerande exempel och ett standar under vilket vi kan samla
-andra som vill dela med sig tillsammans med oss. På så vis kan vi
-känna oss harmoniska på ett sätt som är omöjligt om
-vi använder märkesmjukvara. För ungefär hälften av de
-programmerare som jag kommer i kontakt med är detta en viktig
-glädjekälla som inte kan ersättas av pengar.</p>
-
-
-
-<h3>VI. SÅ HÄR KAN DU HJÄLPA TILL</h3>
-
-
-
-<p>Jag ber datortillverkare donera maskiner och pengar. Jag ber
-enskilda individer donera program och arbete.</p>
-
-<p>Ett resultat du kan räkna med om du donerar maskiner
-är att GNU kommer att kunna köras på dem vid en tidig
-tidpunkt. Maskinerna bör vara fullständiga system som är klara
-för användning, godkända för användning i
-bostadsområden och utan behov av sofistikerad kylning eller
-energiförsörjning.</p>
-
-<p>Jag har märkt att väldigt många programmerare
-gärna vill bidra med deltidsarbete för GNU. I de flesta projekt
-skulle ett sådant deltidsarbete, fördelat på många,
-vara mycket svårt att samordna; de enskilda delarna som skrivits skulle
-inte fungera tillsammans. Men just när det gäller att ersätta
-Unix finns inget sådant problem. Ett komplett Unix-system består
-av hundratals nyttoprogram som vart och ett har sin egen dokumentation. De
-flesta gränssnittsspecifikationerna bestäms av att de skall vara
-Unix-kompatibla. Om var och en av de som deltar i arbetet skriver en
-ersättning för ett Unix-program och får den att fungera i
-stället för orginalet på ett Unix-system, så kommer
-programmen att fungera bra när man sätter samman dem. Även om
-man räknar med att Murphy skapar ett och annat oväntat problem
-så är det genomförbart att samla komponenterna i ett system.
-(För att skriva kärnan kommer tätare kommunikation att
-krävas och det arbetet kommer att utföras av en liten, sammansvetsad
-grupp.)</p>
-
-<p>Om jag får penningdonationer kan jag kanske anställa
-ett par personer på hel- eller deltid. Lönerna kommer att vara
-låga för en programmerare, men mitt mål är att hitta
-människor som tycker att det är lika viktigt att bygga en gemenskap
-som att tjäna pengar. Jag ser det som ett sätt att låta
-hängivna människor ägna all sin energi åt att arbeta
-på GNU, genom att de slipper förtjäna sitt levebröd
-på något annat sätt.</p>
-
-
-
-<h3>VII. DÄRFÖR KOMMER ALLA DATORANVÄNDARE ATT GAGNAS</h3>
-
-
-<p>Så snart GNU är färdigskrivet kan vem som helst
-få tag på bra systemmjukvara helt fritt, precis som luft.</p>
-
-<p>Det innebär så mycket mer än att alla sparar in
-kostnaden för en Unix-licens. Det innebär att en massa
-slösaktigt dubbelarbete vid systemprogrammering kan undvikas. I
-stället kan dessa ansträngningar användas för att flytta
-frontlinjen framåt.</p>
-
-<p>Systemets fullständiga källkod kommer att vara
-tillgänglig för alla. Det får till följd att en
-användare som behöver förändra systemet alltid är fri
-att göra det, antingen själv eller genom att leja en programmerare
-eller ett företag att göra det för honom eller henne.
-Användarna kommer inte längre att vara utlämnade till den
-programmerare, eller det företag, som äger källkoden, och
-därmed är de enda som kan göra förändringar.</p>
-
-<p>Skolorna kommer att kunna tillhandahålla en
-lärorikare miljö genom att uppmuntra alla studenter att studera och
-förbättra systemkällkoden. I Harvards datorsalar hade man
-inställningen att inga program skulle installeras på systemet om
-inte källkoden var offentligt tillgänglig och man levde som man
-lärde och vägrade faktiskt att installera vissa program. Jag
-påverkades mycket av detta.</p>
-
-<p>Slutligen kommer det återkommande bekymret med att reda ut
-vem som äger mjukvaran och vad man har eller inte har rätt att
-göra med den att försvinna.</p>
-
-<p>Att se till att folk betalar för att använda ett
-program, till exempel genom att köpa programlicenser, är alltid
-väldigt dyrt för samhället eftersom det krävs invecklade
-mekanismer för att räkna ut hur mycket (alltså, för vilka
-program) som var och en måste betala. Och bara i en polisstat kan man
-tvinga alla att följa reglerna. Tänk dig en rymdstation där
-luften måste tillverkas till en hög kostnad: där är det
-kanske rättvist att ta betalt per liter av dem som andas, men att
-bära gasmasker med inbyggda mätare dag och natt är oacceptabelt
-även om man har råd att betala lufträkningarna. Och att ha
-tevekameror överallt för att iaktta om någon tar av sig masken
-ibland skulle vara skandalöst. Det vore bättre att avgiftsbekosta
-lufttillverkningen med och slänga maskerna.</p>
-
-<p>Att kopiera program, helt eller delvis, är lika naturligt
-för en programmerare som att andas, och lika produktivt. Det borde vara
-lika fritt.</p>
-
-
-
-<h3>VIII. NÅGRA LÄTT TILLBAKAVISADE INVÄNDNINGAR MOT
-GNU:S MÅL</h3>
-
-
-
-
-<blockquote><p>"Ingen kommer att använda det om det är fritt,
-för då har de ingen support att luta sig mot." "Man
-måste ta betalt för programmet för att kunna ge
-support."</p></blockquote>
-
-
-
-<p>Om folk hellre betalar för GNU plus service än
-får GNU gratis utan service, så borde ett företag som ger
-service till dem som fått GNU gratis vara lönsamt. Vi måste
-skilja mellan support som innebär verkligt programmeringsarbete och
-sådan support som bara består av att hålla kunden i handen.
-Det förstnämnda är inget man kan lita på att få
-från en mjukvaruförsäljare. Om ditt problem inte delas av
-tillräckligt många andra så kommer försäljaren att
-be dig dra.</p>
-
-<p>Om din verksamhet är beroende av att få support,
-så är den enda utvägen att skaffa all nödvändig
-källkod och alla verktyg som behövs. Sedan kan du anställa vem
-som helst som är tillgänglig för att fixa ditt problem; du
-är inte utlämnad till någon enskild individs godtycke.
-Eftersom priset för källkoden i Unix-fallet är så
-högt är detta inte aktuellt för de flesta företag. Med GNU
-kommer det att vara lätt. Fortfarande finns möjligheten att ingen
-kompetent person kommer att vara tillgänglig, men det är ett problem
-som inte kan skyllas på distributionsmetoden. GNU löser inte alla
-världens problem, bara somliga.</p>
-
-<p>Samtidigt behöver användare helt utan datorvana
-någon att hålla i handen, någon som hjälper dem med
-sådant som de lätt hade kunnat göra själva, men inte vet
-hur.</p>
-
-<p>Sådana tjänster skulle kunna tillhandahållas av
-företag som säljer just precis handhållning och reparationer.
-Stämmer det att användare hellre lägger ut pengar så att
-de får service med den köpta produkten, så kommer de
-också att kunna tänka sig att betala för servicen efter att ha
-fått produkten gratis. Serviceföretagen kommer att tävla med
-kvalitet och pris; användarna kommer inte att bindas till något
-särskilt företag. Samtidigt kan vi som inte behöver denna
-tjänst få använda programmet utan att betala för
-servicen.</p>
-
-
-<blockquote><p>"Utan reklam är det omöjligt att nå
många
-människor och man måste ta betalt för programmet för att
-möjliggöra det." "Det är inte lönt att göra
reklam
-för ett program som folk kan få gratis."</p></blockquote>
-
-
-<p>Det finns sätt att göra reklam som är gratis
-eller väldigt billiga och som kan användas för att informera
-ett stort antal datoranvändare om något sådant som GNU. Men
-det är kanske sant att ännu fler datoranvändare kan nås
-med reklam. Om så är fallet borde ett företag som gör
-reklam för en tjänst bestående av att kopiera och skicka ut
-GNU kunna bli så framgångsrikt att det kan betala
-reklamkostnaderna och mer därtill. På så sätt är
-det bara de användare som drar nytta av reklamen som betalar för
-den.</p>
-
-<p>Om å andra sidan många människor får GNU
-av vänner så kommer den här typen av företag inte att
-lyckas, vilket kommer att visa att reklam inte var nödvändigt
-för att sprida GNU. Varför är den fria marknadens
-förespråkare så ovilliga att låta marknaden avgöra
-frågan?</p>
-
-
-
-<blockquote><p>"Mitt företag behöver ett operativsystem med
-ett välkänt varumärke för att få en
-konkurrensfördel."</p></blockquote>
-
-
-
-<p>GNU kommer att befria operativsystemen från konkurrens. Du
-kommer inte att kunna få någon fördel på detta
-område, men ingen av dina medtävlare kommer heller att få en
-fördel över dig. Ni kommer att tävla på andra
-områden medan alla får fördelar på det här. Om du
-säljer operativsystem kommer du inte att gilla GNU, men sånt
-är livet. Om du sysslar med något annat kan GNU rädda dig
-från att skuffas in i den kostsamma bransch som är
-operativsystemförsäljarens.</p>
-
-<p>Jag hoppas att utvecklandet av GNU kommer att få stöd
-i form av gåvor från tillverkare och användare, som
-därmed minskar kostnaden för var och en.</p>
-
-
-
-
-<blockquote><p>"Förtjänar inte programmerarna någon
-belöning för sin kreativitet?"</p></blockquote>
-
-<p>Om något förtjänar att belönas,
-så är det bidrag till en gemenskap. Kreativitet kan vara ett
-bidrag till en social gemenskap, men bara så länge
-samhället får fritt använda sig av resultaten. Om
-programmerare förtjänar att belönas för
-innovativa program, följer det logiskt att de också
-förtjänar att straffas om de begränsar användandet
-av dessa program.</p>
-
-
-
-<blockquote><p>"Skall inte en programmerare kunna begära någon
-ersättning för sin kreativitet?"</p></blockquote>
-
-<p>Det ligger inget fel i att vilja ha betalt för utfört
-arbete eller i att försöka maximera sin inkomst, så länge
-man inte använder destruktiva medel. Men det är just sådana
-medel som vanligen används på mjukvaruområdet idag.</p>
-
-<p>Att utkräva pengar av användarna är destruktivt,
-eftersom inskränkningarna minskar mängden olika sätt på
-vilket programmet kan användas. Det minskar det välstånd som
-mänskligheten kan vinna med hjälp av programmet. När
-någon medvetet inskränker andra möjligheter, blir de skadliga
-följderna ett medvetet förstörande.</p>
-
-<p>En god medborgare skaffar sig inte välstånd på
-det viset, för den ömsesidiga destruktivitet som skulle bli
-resultatet av att alla betedde sig så skulle göra oss alla
-fattigare. Det handlar om Kants kategoriska imperativ eller den gyllene
-regeln. Eftersom jag inte skulle gilla konsekvenserna av att alla gömde
-undan information, måste jag anse det som felaktigt att göra detta.
-I synnerhet kan viljan att bli belönad för sin kreativitet inte
-berättiga att man helt eller delvis berövar resten av världen
-denna kreativitet.</p>
-
-
-
-
-<blockquote><p>"Kommer inte programmerarna att få gå
-hungriga?"</p></blockquote>
-
-
-
-<p>Jag skulle kunna svara att ingen är tvingad att bli
-programmerare. De flesta av oss skulle aldrig lyckas få några
-pengar genom att stå på gatan och göra grimaser. Men det
-innebär inte att vi är dömda att stå på gatan,
-göra grimaser, och svälta. Vi gör något annat.</p>
-
-<p>Men det är fel svar eftersom det godtar
-frågeställarens implicita antagande: att utan en
-äganderätt till mjukvaran får programmeraren inte ett öre
-i ersättning. Att det skulle vara allt eller inget.</p>
-
-<p>Anledningen till att programmerare inte kommer att gå
-hungriga är i själva verket att de fortfarande kommer att kunna
-få betalt för att programmera, bara inte lika mycket som idag.</p>
-
-<p>Att inskränka kopieringsrätten är inte det enda
-sättet att göra affärer i mjukvarubranchen. Det är det
-vanligaste eftersom det inbringar mest pengar. Vore det förbjudet, eller
-förkastat av kunden, skulle mjukvarubranchen välja andra slags
-organisationer som är mindre vanliga idag. Det finns alltid ett antal
-olika sätt att organisera en affärsverksamhet.</p>
-
-<p>Antagligen kommer inte programmering att vara lika lukrativt med
-dessa nya premisser som det är nu. Men det är inget argument mot en
-förändring. Det anses inte orättvist att
-snabbköpskassörer tjänar det de gör. Om programmerare
-tjänade detsamma skulle inte heller det vara en orättvisa. (I
-praktiken skulle de fortfarande tjäna mycket mer än så.)</p>
-
-
-
-
-<blockquote><p>"Har man inte rätt att kontrollera hur ens
-kreativitet används?"</p></blockquote>
-
-
-
-<p>"Att kontrollera hur ens idéer används"
-är i själva verket ett sätt att kontrollera andras liv, och det
-används oftast för att göra deras liv besvärligare.</p>
-
-<p>De som har analyserat frågan om skydd för
-intellektuella prestationer ingående (jurister till exempel) säger
-att det inte finns någon inneboende rätt till intellektuell
-egendom. Den immaterialrätt som skyddar vissa intellektuella prestationer
-har lagstiftaren skapat i vissa speciella syften.</p>
-
-<p>Patentsystemet inrättades till exempel för att
-uppmuntra uppfinnare att offentliggöra detaljerna i sina uppfinningar.
-Syftet var snarare att hjälpa samhället än att hjälpa
-uppfinnarna. På den tiden var ett patents livstid på 17 år
-kort i jämförelse med den hastighet som tekniken utvecklades med.
-Eftersom patent bara är ett problem för producenter, och för
-dem är licenskostnaderna små i jämförelse med kostnaderna
-för att starta produktionen, så ställer patent oftast inte
-till någon skada. De sätter inga hinder i vägen för de
-flesta enskilda som använder patentskyddade produkter.</p>
-
-<p>Upphovsrättsidén fanns inte förr i
-världen; då kopierade författare ofta varandra utförligt
-i bruksprosa. Det var en fruktbar praktik och många författares
-verk har överlevt bara som citat hos andra. Upphovsrättssystemet
-inrättades just för att uppmuntra författaryrket. På
-området som det inrättades för -- böcker som med
-lönsamhet kan kopieras upp i en tryckpress -- så gjorde det ingen
-särskild skada och störde inte de flesta av bokens läsare.</p>
-
-<p>Alla rättigheter som är knutna till intellektuell
-egendom är inget annat än licenser som beviljas av samhället
-för att det ansågs, med rätta eller inte, att samhället i
-sin helhet skulle tjäna på att bevilja dem. Men i varje enskild
-situation måste vi fråga oss om vi verkligen får det
-bättre genom att bevilja en sådan licens. Hur tillåter vi en
-person att handla genom att ge honom eller henne en sådan licens?</p>
-
-<p>Dagens datorprogram skiljer sig i detta hänseende mycket
-åt från böcker för hundra år sedan. Att det
-enklaste sättet att kopiera ett program är från en granne till
-nästa, att ett program har både en källkod och en kompilerad
-kod som är helt skilda från varandra, och att ett program
-används snarare än läses eller avnjutes skapar sammantaget en
-situation där den som upprätthåller en upphovsrätt skadar
-samhället i stort både materiellt och andligen, och där man
-därför inte bör bete sig så oavsett av om lagen
-tillåter det.</p>
+<p> av Richard Stallman</p>
+<h3 id="whats-gnu">I. GNU ÃR NÃ
GOT ANNAT ÃN Unix!</h3>
+<p>
+ GNU står för Gnu's Not Unix (ung. GNU är Något annat än Unix) och så
kallas
+det helt Unix-kompatibla mjukvarusystem som jag håller på att skriva, för
+att gratis kunna ge bort till alla som skulle kunna ha nytta av det. Ett
+antal frivilliga medarbetare hjälper mig. Vi har ett stort behov av bidrag i
+form av tid, pengar, program och utrustning.</p>
+
+<p>
+ Hittills har vi en Emacs texteditor med Lispstöd för att skriva
+editorkommandon, ett avlusningsprogram på källkodsnivå, en länkare, en
+yacc-kompatibel parsergenerator och runt 35 nyttoprogram. Ett skal (en
+kommandotolk) är nästan färdig. En ny portabel och optimerande C-kompilator
+kan nu kompilera sig själv och kommer att släppas under året. En första
+kärna finns, men många fler egenskaper måste läggas till för att man skall
+kunna emulera Unix. När kärnan och kompilatorn är färdiga går det att
+distribuera ett GNU-system som passar för programutveckling. Vi kommer att
+använda TeX som vår textformatterare, men arbete pågår på en [version av]
+nroff. Vi kommer också att använda det fria, portabla
+X-fönstersystemet. Därefter kommer vi att lägga till ett portabelt Common
+Lisp, ett Empirespel, ett kalkylprogram och hundratals andra saker plus on
+line-dokumentation. Så småningom hoppas vi kunna tillhandahålla allt
+användbart som normalt följer med ett Unix-system och mer därtill.</p>
+
+<p>
+ Under GNU kommer man att kunna köra alla Unix-program, men GNU är inte
+identiskt med Unix. Vi kommer att göra praktiska förbättringar baserade på
+våra erfarenheter av andra operativsystem. Exempelvis tänker vi ha längre
+filnamn, filversionsnummer, ett kraschsäkert filsystem, kanske automatisk
+filnamnsifyllning, terminaloberoende skärmstöd och kanske så småningom ett
+Lispbaserat fönstersystem där flera olika Lispprogram och vanliga
+Unix-program kan dela på en skärm. Man kommer att kunna programmera både i C
+och Lisp. Vi kommer att försöka stödja följande kommunikationsprotokoll:
+UUCP, MIT chaosnet och IP.</p>
+
+<p>
+ Till en början kommer GNU att göra tillgängligt för maskiner i
+68000/16000-klassen med virtuellt minne eftersom de är lättast att få GNU
+att köra på. Arbetet med att få det att köra på mindre maskiner lämnas
till
+dem som vill använda det på sådana maskiner.</p>
+
+<h3 id="why-write">II. DÃRFÃR MÃ
STE JAG SKRIVA GNU</h3>
+
+<p>
+ För mig är det en gyllene regel att om jag gillar ett program skall jag
dela
+med mig åt andra som gillar det. Mjukvaruförsäljarna vill söndra
användarna
+och härska över dem genom att få dem att gå med på att inte dela med sig
Ã¥t
+andra. Jag vägrar att sluta vara solidarisk med andra användare på det
+viset. Jag kan inte med gott samvete skriva under ett avtal om att inte
+avslöja vad jag arbetar med, eller ett mjukvarulicensavtal. Under mina år på
+laboratoriet för artificiell intelligens arbetade jag inifrån för att stå
+emot sådana tendenser pch andra slags ogästvänligheter, men till slut gick
+det för långt. Jag kunde omöjligt stanna kvar på en institution där man
+gjorde dessa saker åt mig, mot min vilja.</p>
+
+<p>
+ För att jag skall kunna fortsätta använda datorer utan att skämmas har
jag
+bestämt mig för att sammanställa tillräckligt med fri mjukvara för att jag
+skall kunna klara mig utan mjukvara som inte är fri. Jag har sagt upp mig
+från AI-labbet så att MIT inte skall ha någon juridisk möjlighet att hindra
+mig från att ge bort GNU.</p>
+
+<h3 id="compatible">III. DÃRFÃR SKALL GNU VARA KOMPATIBELT MED Unix</h3>
+
+<p>
+ Unix är inte mitt idealsystem, men det är helt okej. De grundläggande
dragen
+i Unix verkar vara bra och jag tror att jag kan fylla i det som Unix saknar
+utan att förstöra dem. Ett unixkompatibelt system skulle också vara
+praktiskt för många andra att börja använda.</p>
+
+<h3 id="available">IV. SÃ
HÃR KOMMER GNU ATT GÃRAS TILLGÃNGLIGT</h3>
+
+<p>
+ GNU är inte public domain. Vem som helst kommer i och för sig att
tillåtas
+förändra och vidaredistribuera GNU, men ingen distributör kommer att
+tillåtas inskränka möjligheterna till vidare distribution. Förändringar
som
+gör att koden blir upphovsrättsligt skyddad kommer inte att tillåtas. Jag
+vill se till att alla versioner av GNU förblir gratis.</p>
+
+<h3 id="why-help">V. MÃ
NGA PROGRAMMERARE KOMMER ATT HJÃLPA TILL</h3>
+
+<p>
+ Jag har träffat på många programmerare som gillar GNU och vill hjälpa
till.</p>
+
+<p>
+ MÃ¥nga programmerare ogillar kommersialiseringen av systemmjukvara. De
tjänar
+kanske mer pengar, men de tvingas också känna sig som om de står i konflikt
+med andra programmerare snarare än om de är deras kamrater. Det
+grundläggande vänskapsbeviset bland programmerare är att dela med sig av
+sina program; de försäljningsmetoder som är vanliga idag förbjuder i stort
+sett programmerare att behandla andra som vänner. Mjukvaruköparen måste
+välja mellan vänskap och laglydighet. Naturligtvis bestämmer sig många för
+att vänskap är det viktigaste. Men de som tror på rättssystemet känner sig
+inte väl till mods med något av valen. De blir cyniska och tror att
+programmering bara är ett sätt att tjäna pengar.</p>
+
+<p>
+ Genom att använda och utveckla GNU istället för upphovsrättsligt
skyddade
+märkesprogram kan vi vara gästvänliga mot andra och samtidigt följa
+lagen. Dessutom kan GNU vara ett inspirerande exempel och ett standar under
+vilket vi kan samla andra som vill dela med sig tillsammans med oss. På så
+vis kan vi känna oss harmoniska på ett sätt som är omöjligt om vi
använder
+märkesmjukvara. För ungefär hälften av de programmerare som jag kommer i
+kontakt med är detta en viktig glädjekälla som inte kan ersättas av
pengar.</p>
+
+<h3 id="contribute">VI. SÃ
HÃR KAN DU HJÃLPA TILL</h3>
+
+<p>
+ Jag ber datortillverkare donera maskiner och pengar. Jag ber enskilda
+individer donera program och arbete.</p>
+
+<p>
+ Ett resultat du kan räkna med om du donerar maskiner är att GNU kommer att
+kunna köras på dem vid en tidig tidpunkt. Maskinerna bör vara fullständiga
+system som är klara för användning, godkända för användning i
bostadsområden
+och utan behov av sofistikerad kylning eller energiförsörjning.</p>
+
+<p>
+ Jag har märkt att väldigt många programmerare gärna vill bidra med
+deltidsarbete för GNU. I de flesta projekt skulle ett sådant deltidsarbete,
+fördelat på många, vara mycket svårt att samordna; de enskilda delarna som
+skrivits skulle inte fungera tillsammans. Men just när det gäller att
+ersätta Unix finns inget sådant problem. Ett komplett Unix-system består av
+hundratals nyttoprogram som vart och ett har sin egen dokumentation. De
+flesta gränssnittsspecifikationerna bestäms av att de skall vara
+Unix-kompatibla. Om var och en av de som deltar i arbetet skriver en
+ersättning för ett Unix-program och får den att fungera i stället för
+orginalet på ett Unix-system, så kommer programmen att fungera bra när man
+sätter samman dem. Ãven om man räknar med att Murphy skapar ett och annat
+oväntat problem så är det genomförbart att samla komponenterna i ett
+system. (För att skriva kärnan kommer tätare kommunikation att krävas och
+det arbetet kommer att utföras av en liten, sammansvetsad grupp.)</p>
+
+<p>
+ Om jag får penningdonationer kan jag kanske anställa ett par personer på
+hel- eller deltid. Lönerna kommer att vara låga för en programmerare, men
+mitt mål är att hitta människor som tycker att det är lika viktigt att
bygga
+en gemenskap som att tjäna pengar. Jag ser det som ett sätt att låta
+hängivna människor ägna all sin energi åt att arbeta på GNU, genom att de
+slipper förtjäna sitt levebröd på något annat sätt.</p>
+
+<h3 id="benefit">VII. DÃRFÃR KOMMER ALLA DATORANVÃNDARE ATT GAGNAS</h3>
+
+<p>
+ Så snart GNU är färdigskrivet kan vem som helst få tag på bra
systemmjukvara
+helt fritt, precis som luft.</p>
+
+<p>
+ Det innebär så mycket mer än att alla sparar in kostnaden för en
+Unix-licens. Det innebär att en massa slösaktigt dubbelarbete vid
+systemprogrammering kan undvikas. I stället kan dessa ansträngningar
+användas för att flytta frontlinjen framåt.</p>
+
+<p>
+ Systemets fullständiga källkod kommer att vara tillgänglig för alla.
Det får
+till följd att en användare som behöver förändra systemet alltid är fri
att
+göra det, antingen själv eller genom att leja en programmerare eller ett
+företag att göra det för honom eller henne. Användarna kommer inte längre
+att vara utlämnade till den programmerare, eller det företag, som äger
+källkoden, och därmed är de enda som kan göra förändringar.</p>
+
+<p>
+ Skolorna kommer att kunna tillhandahålla en lärorikare miljö genom att
+uppmuntra alla studenter att studera och förbättra systemkällkoden. I
+Harvards datorsalar hade man inställningen att inga program skulle
+installeras på systemet om inte källkoden var offentligt tillgänglig och man
+levde som man lärde och vägrade faktiskt att installera vissa program. Jag
+påverkades mycket av detta.</p>
+
+<p>
+ Slutligen kommer det återkommande bekymret med att reda ut vem som äger
+mjukvaran och vad man har eller inte har rätt att göra med den att
+försvinna.</p>
+
+<p>
+ Att se till att folk betalar för att använda ett program, till exempel
genom
+att köpa programlicenser, är alltid väldigt dyrt för samhället eftersom
det
+krävs invecklade mekanismer för att räkna ut hur mycket (alltså, för vilka
+program) som var och en måste betala. Och bara i en polisstat kan man tvinga
+alla att följa reglerna. Tänk dig en rymdstation där luften måste
tillverkas
+till en hög kostnad: där är det kanske rättvist att ta betalt per liter av
+dem som andas, men att bära gasmasker med inbyggda mätare dag och natt är
+oacceptabelt även om man har råd att betala lufträkningarna. Och att ha
+tevekameror överallt för att iaktta om någon tar av sig masken ibland skulle
+vara skandalöst. Det vore bättre att avgiftsbekosta lufttillverkningen med
+och slänga maskerna.</p>
+
+<p>
+ Att kopiera program, helt eller delvis, är lika naturligt för en
+programmerare som att andas, och lika produktivt. Det borde vara lika
fritt.</p>
+
+<h3 id="rebutted-objections">VIII. NÃ
GRA LÃTT TILLBAKAVISADE INVÃNDNINGAR
MOT GNU:S MÃ
L</h3>
+
+<p id="support">
+<strong>âIngen kommer att använda det om det är fritt, för dÃ¥ har de
ingen
+support att luta sig mot.â</strong></p>
+
+<p>
+<strong>âMan mÃ¥ste ta betalt för programmet för att kunna ge
+support.â</strong></p>
+
+<p>
+ Om folk hellre betalar för GNU plus service än får GNU gratis utan
service,
+så borde ett företag som ger service till dem som fått GNU gratis vara
+lönsamt.</p>
+
+<p>
+ Vi måste skilja mellan support som innebär verkligt programmeringsarbete
och
+sådan support som bara består av att hålla kunden i handen.Det förstnämnda
+är inget man kan lita på att få från en mjukvaruförsäljare. Om ditt
problem
+inte delas av tillräckligt många andra så kommer försäljaren att be dig
dra.</p>
+
+<p>
+ Om din verksamhet är beroende av att få support, så är den enda
utvägen att
+skaffa all nödvändig källkod och alla verktyg som behövs. Sedan kan du
+anställa vem som helst som är tillgänglig för att fixa ditt problem; du är
+inte utlämnad till någon enskild individs godtycke. Eftersom priset för
+källkoden i Unix-fallet är så högt är detta inte aktuellt för de flesta
+företag. Med GNU kommer det att vara lätt. Fortfarande finns möjligheten att
+ingen kompetent person kommer att vara tillgänglig, men det är ett problem
+som inte kan skyllas på distributionsmetoden. GNU löser inte alla världens
+problem, bara somliga.</p>
+
+<p>
+ Samtidigt behöver användare helt utan datorvana någon att hålla i
handen,
+någon som hjälper dem med sådant som de lätt hade kunnat göra själva, men
+inte vet hur.</p>
+
+<p>
+ Sådana tjänster skulle kunna tillhandahållas av företag som säljer just
+precis handhållning och reparationer. Stämmer det att användare hellre
+lägger ut pengar så att de får service med den köpta produkten, så kommer
de
+också att kunna tänka sig att betala för servicen efter att ha fått
+produkten gratis. Serviceföretagen kommer att tävla med kvalitet och pris;
+användarna kommer inte att bindas till något särskilt företag. Samtidigt
kan
+vi som inte behöver denna tjänst få använda programmet utan att betala för
+servicen.</p>
-<blockquote><p>"Med lite konkurrens blir saker och ting bättre
-gjorda."</p></blockquote>
-
-
-
-<p>Konkurrensparadigmet liknar en löpartävling: genom att
-belöna vinnaren uppmuntrar vi alla att springa snabbare. När
-kapitalismen verkligen funkar på det viset så gör den ett bra
-jobb, men dess förespråkare gör fel i att anta att det alltid
-funkar så. Om löparna glömmer varför belöningen
-utfästs och bara tänker på att vinna till varje pris så
-hittar de kanske på andra strategier -- som att angripa de andra
-löparna. Om löparna hamnar i ett råkurr kommer de alla att bli
-försenade.</p>
-
-<p>Upphovsrättsligt skyddad och hemlig mjukvara är den
-moraliska motsvarigheten till löpare i ett råkurr. Sorgligt nog
-verkar den enda domare vi har inte ha något emot bråk, han bara
-reglerar dem ("Var tionde meter ger dig rätt att skjuta ett
-skott"). Vad han borde göra är att stoppa löparna och
-straffa dem för att en ha försökt starta ett slagsmål.</p>
-
-
-
-
-<blockquote><p>"Kommer inte alla att sluta programmera om det inte
-finns något ekonomiskt incitament?"</p></blockquote>
-
-
-
-<p>Många kommer faktiskt att programmera även helt utan
-ett ekonomiskt incitament. För många -- ofta de som är
-bäst på det -- är programmering oemotståndligt lockande.
-Det finns ingen brist på proffsiga musiker som fortsätter spela
-utan att ha något hopp om att kunna försörja sig på
det.</p>
-
-<p>Men även om den här frågan ofta ställs
-är den egentligen inte relevant. Programmerarnas löner kommer inte
-att försvinna, bara bli mindre. Den rätta frågan att
-ställa är alltså huruvida någon kommer att programmera
-när det ekonomiska incitamentet minskar. Min erfarenhet säger mig
-att svaret är ja.</p>
-
-<p>I över tio år arbetade några av världens
-bästa programmerare vid Laboratoriet för artificiell intelligens
-för en betydligt lägre lön än de hade kunnat få
-på annat håll. De belönades med annat än pengar:
-berömmelse och uppskattning till exempel. Och kreativitet är kul,
-den är en belöning i sig själv.</p>
-
-<p>Senare slutade de flesta av dem när de erbjöds lika
-intressanta arbeten, men med högre lön.</p>
-
-<p>Fakta säger alltså att folk programmerar av andra
-skäl än att bli rika, men om de får möjligheten att
-dessutom tjäna en massa pengar så börjar de förvänta
-sig och kräva det. Organisationer som betalar låga löner
-klarar sig inte så bra gentemot dem som betalar höga, men så
-behöver det inte vara om de som betalar höga löner
-förbjuds.</p>
-
-
-
-
-<blockquote><p>"Vi har ett desperat behov av programmerare. Om de
-kräver att vi slutar hjälpa våra grannar så måste
-vi lyda."</p></blockquote>
-
-
-
-<p>Så desperat är du aldrig att du måste
-följa den här typen av krav. Minns Thomas Jeffersons valspråk
-när USA:s handelsfartyg kapades i Medelhavet: "miljoner till
-försvaret, men inte ett öre i lösen!"</p>
-
-
-
-
-<blockquote><p>"På något sätt måste ju
-programmerare tjäna sitt uppehälle."</p></blockquote>
-
-
-
-<p>I ett kort perspektiv stämmer detta. Däremot finns det
-massor av sätt för en programmerare att tjäna pengar utan att
-sälja rätten att använda ett program. Att det är vanligt
-idag beror på att det är så programmerare och
-affärsmän tjänar mest pengar, inte på att det är det
-enda möjliga sättet att tjäna pengar. Det är lätt att
-hitta på andra sätt om man bara vill. Här följer ett
-antal exempel:</p>
-
-<p>En datortillverkare som introducerar en ny modell betalar
-för att operativsystem skall portas till den nya hårdvaran.</p>
-
-<p>Programmerare skulle också kunna anställas i
-företag som säljer undervisning, "hålla
-handen-support" och underhåll.</p>
-
-<p>Den som har en ny idé kan distribuera program som
-freeware och be nöjda användare om bidrag eller sälja
-"hålla handen-support" och underhåll. Jag har stött
-på folk som redan framgångsrikt arbetar så här.</p>
-
-<p>Användare med liknande behov kan bilda användargrupper
-och betala avgifter. En sådan grupp kontrakterar sedan ett
-programmeringsföretag för att skriva de program som användarna
-skulle vilja använda.</p>
-
-<p>All slags utveckling skulle kunna bekostas med en mjukvaruskatt.</p>
-
-<p>Om alla som köper en dator betalar <i>x</i> procent av
-priset i en mjukvaruskatt kan regeringen ge pengarna till en organisation som
-lägger dem på mjukvaruutveckling.</p>
-
-<p>Men om datorköparna själva donerar till
-mjukvaruutvecklarna så kan de göra ett avdrag i deklarationen. De
-kan själva välja vilket projekt de vill donera pengarna till --
-antagligen oftast ett där de hoppas kunna använda slutresultatet. De
-kan få göra avdrag för donationer som sammanlagt uppgår
+<p id="advertising">
+<strong>âUtan reklam är det omöjligt att nÃ¥ mÃ¥nga människor och man
måste ta
+betalt för programmet för att möjliggöra det.â</strong></p>
+
+<p>
+<strong>âDet är inte lönt att göra reklam för ett program som folk kan
få
+gratis.â</strong></p>
+
+<p>
+ Det finns sätt att göra reklam som är gratis eller väldigt billiga och
som
+kan användas för att informera ett stort antal datoranvändare om något
+sådant som GNU. Men det är kanske sant att ännu fler datoranvändare kan
nås
+med reklam. Om så är fallet borde ett företag som gör reklam för en
tjänst
+bestående av att kopiera och skicka ut GNU kunna bli så framgångsrikt att
+det kan betala reklamkostnaderna och mer därtill. På så sätt är det bara
de
+användare som drar nytta av reklamen som betalar för den.</p>
+
+<p>
+ Om å andra sidan många människor får GNU av vänner så kommer den här
typen
+av företag inte att lyckas, vilket kommer att visa att reklam inte var
+nödvändigt för att sprida GNU. Varför är den fria marknadens
förespråkare så
+ovilliga att låta marknaden avgöra frågan?</p>
+
+<p id="competitive">
+<strong>âMitt företag behöver ett operativsystem med ett välkänt
varumärke
+för att fÃ¥ en konkurrensfördel.â</strong></p>
+
+<p>
+ GNU kommer att befria operativsystemen från konkurrens. Du kommer inte att
+kunna få någon fördel på detta område, men ingen av dina medtävlare
kommer
+heller att få en fördel över dig. Ni kommer att tävla på andra områden
medan
+alla får fördelar på det här. Om du säljer operativsystem kommer du inte
att
+gilla GNU, men sånt är livet. Om du sysslar med något annat kan GNU rädda
+dig från att skuffas in i den kostsamma bransch som är
+operativsystemförsäljarens.</p>
+
+<p>
+ Jag hoppas att utvecklandet av GNU kommer att få stöd i form av gåvor
från
+tillverkare och användare, som därmed minskar kostnaden för var och en.</p>
+
+<p id="deserve">
+<strong>âFörtjänar inte programmerarna nÃ¥gon belöning för sin
+kreativitet?â</strong></p>
+
+<p>
+ Om något förtjänar att belönas, så är det bidrag till en
+gemenskap. Kreativitet kan vara ett bidrag till en social gemenskap, men
+bara så länge samhället får fritt använda sig av resultaten. Om
+programmerare förtjänar att belönas för innovativa program, följer det
+logiskt att de också förtjänar att straffas om de begränsar användandet
av
+dessa program.</p>
+
+<p id="reward">
+<strong>âSkall inte en programmerare kunna begära nÃ¥gon ersättning för
sin
+kreativitet?â</strong></p>
+
+<p>
+ Det ligger inget fel i att vilja ha betalt för utfört arbete eller i att
+försöka maximera sin inkomst, så länge man inte använder destruktiva
+medel. Men det är just sådana medel som vanligen används på
mjukvaruområdet
+idag.</p>
+
+<p>
+ Att utkräva pengar av användarna är destruktivt, eftersom
inskränkningarna
+minskar mängden olika sätt på vilket programmet kan användas. Det minskar
+det välstånd som mänskligheten kan vinna med hjälp av programmet. När
någon
+medvetet inskränker andra möjligheter, blir de skadliga följderna ett
+medvetet förstörande.</p>
+
+<p>
+ En god medborgare skaffar sig inte välstånd på det viset, för den
ömsesidiga
+destruktivitet som skulle bli resultatet av att alla betedde sig så skulle
+göra oss alla fattigare. Det handlar om Kants kategoriska imperativ eller
+den gyllene regeln. Eftersom jag inte skulle gilla konsekvenserna av att
+alla gömde undan information, måste jag anse det som felaktigt att göra
+detta. I synnerhet kan viljan att bli belönad för sin kreativitet inte
+berättiga att man helt eller delvis berövar resten av världen denna
+kreativitet.</p>
+
+<p id="starve">
+<strong>âKommer inte programmerarna att fÃ¥ gÃ¥ hungriga?â</strong></p>
+
+<p>
+ Jag skulle kunna svara att ingen är tvingad att bli programmerare. De
flesta
+av oss skulle aldrig lyckas få några pengar genom att stå på gatan och
göra
+grimaser. Men det innebär inte att vi är dömda att stå på gatan, göra
+grimaser, och svälta. Vi gör något annat.</p>
+
+<p>
+ Men det är fel svar eftersom det godtar frågeställarens implicita
antagande:
+att utan en äganderätt till mjukvaran får programmeraren inte ett öre i
+ersättning. Att det skulle vara allt eller inget.</p>
+
+<p>
+ Anledningen till att programmerare inte kommer att gå hungriga är i
själva
+verket att de fortfarande kommer att kunna få betalt för att programmera,
+bara inte lika mycket som idag.</p>
+
+<p>
+ Att inskränka kopieringsrätten är inte det enda sättet att göra
affärer i
+mjukvarubranchen. Det är det vanligaste eftersom det inbringar mest
+pengar. Vore det förbjudet, eller förkastat av kunden, skulle
+mjukvarubranchen välja andra slags organisationer som är mindre vanliga
+idag. Det finns alltid ett antal olika sätt att organisera en
+affärsverksamhet.</p>
+
+<p>
+ Antagligen kommer inte programmering att vara lika lukrativt med dessa nya
+premisser som det är nu. Men det är inget argument mot en förändring. Det
+anses inte orättvist att snabbköpskassörer tjänar det de gör. Om
+programmerare tjänade detsamma skulle inte heller det vara en orättvisa. (I
+praktiken skulle de fortfarande tjäna mycket mer än så.)</p>
+
+<p id="right-to-control">
+<strong>âHar man inte rätt att kontrollera hur ens kreativitet
+används?â</strong></p>
+
+<p>
+âAtt kontrollera hur ens idéer användsâ är i själva verket ett sätt
att
+kontrollera andras liv, och det används oftast för att göra deras liv
+besvärligare.</p>
+
+<p>
+ De som har analyserat frågan om skydd för intellektuella prestationer
+ingående (jurister till exempel) säger att det inte finns någon inneboende
+rätt till intellektuell egendom. Den immaterialrätt som skyddar vissa
+intellektuella prestationer har lagstiftaren skapat i vissa speciella
+syften.</p>
+
+<p>
+ Patentsystemet inrättades till exempel för att uppmuntra uppfinnare att
+offentliggöra detaljerna i sina uppfinningar. Syftet var snarare att hjälpa
+samhället än att hjälpa uppfinnarna. På den tiden var ett patents livstid
på
+17 år kort i jämförelse med den hastighet som tekniken utvecklades
+med. Eftersom patent bara är ett problem för producenter, och för dem är
+licenskostnaderna små i jämförelse med kostnaderna för att starta
+produktionen, så ställer patent oftast inte till någon skada. De sätter
inga
+hinder i vägen för de flesta enskilda som använder patentskyddade
produkter.</p>
+
+<p>
+ Upphovsrättsidén fanns inte förr i världen; då kopierade författare
ofta
+varandra utförligt i bruksprosa. Det var en fruktbar praktik och många
+författares verk har överlevt bara som citat hos andra. Upphovsrättssystemet
+inrättades just för att uppmuntra författaryrket. På området som det
+inrättades för -- böcker som med lönsamhet kan kopieras upp i en tryckpress
+-- så gjorde det ingen särskild skada och störde inte de flesta av bokens
+läsare.</p>
+
+<p>
+ Alla rättigheter som är knutna till intellektuell egendom är inget annat
än
+licenser som beviljas av samhället för att det ansågs, med rätta eller
inte,
+att samhället i sin helhet skulle tjäna på att bevilja dem. Men i varje
+enskild situation måste vi fråga oss om vi verkligen får det bättre genom
+att bevilja en sådan licens. Hur tillåter vi en person att handla genom att
+ge honom eller henne en sådan licens?</p>
+
+<p>
+ Dagens datorprogram skiljer sig i detta hänseende mycket åt från böcker
för
+hundra år sedan. Att det enklaste sättet att kopiera ett program är från en
+granne till nästa, att ett program har både en källkod och en kompilerad kod
+som är helt skilda från varandra, och att ett program används snarare än
+läses eller avnjutes skapar sammantaget en situation där den som
+upprätthåller en upphovsrätt skadar samhället i stort både materiellt och
+andligen, och där man därför inte bör bete sig så oavsett av om lagen
+tillåter det.</p>
+
+<p id="competition">
+<strong>âMed lite konkurrens blir saker och ting bättre
gjorda.â</strong></p>
+
+<p>
+ Konkurrensparadigmet liknar en löpartävling: genom att belöna vinnaren
+uppmuntrar vi alla att springa snabbare. När kapitalismen verkligen funkar
+på det viset så gör den ett bra jobb, men dess förespråkare gör fel i att
+anta att det alltid funkar så. Om löparna glömmer varför belöningen
utfästs
+och bara tänker på att vinna till varje pris så hittar de kanske på andra
+strategier -- som att angripa de andra löparna. Om löparna hamnar i ett
+råkurr kommer de alla att bli försenade.</p>
+
+<p>
+ Upphovsrättsligt skyddad och hemlig mjukvara är den moraliska
motsvarigheten
+till löpare i ett råkurr. Sorgligt nog verkar den enda domare vi har inte ha
+nÃ¥got emot brÃ¥k, han bara reglerar dem (âVar tionde meter ger dig rätt att
+skjuta ett skottâ). Vad han borde göra är att stoppa löparna och straffa
dem
+för att en ha försökt starta ett slagsmål.</p>
+
+<p id="stop-programming">
+<strong>âKommer inte alla att sluta programmera om det inte finns nÃ¥got
+ekonomiskt incitament?â</strong></p>
+
+<p>
+ Många kommer faktiskt att programmera även helt utan ett ekonomiskt
+incitament. För många -- ofta de som är bäst på det -- är programmering
+oemotståndligt lockande. Det finns ingen brist på proffsiga musiker som
+fortsätter spela utan att ha något hopp om att kunna försörja sig på
det.</p>
+
+<p>
+ Men även om den här frågan ofta ställs är den egentligen inte
+relevant. Programmerarnas löner kommer inte att försvinna, bara bli
+mindre. Den rätta frågan att ställa är alltså huruvida någon kommer att
+programmera när det ekonomiska incitamentet minskar. Min erfarenhet säger
+mig att svaret är ja.</p>
+
+<p>
+ I över tio år arbetade några av världens bästa programmerare vid
+Laboratoriet för artificiell intelligens för en betydligt lägre lön än de
+hade kunnat få på annat håll. De belönades med annat än pengar:
berömmelse
+och uppskattning till exempel. Och kreativitet är kul, den är en belöning i
+sig själv.</p>
+
+<p>
+ Senare slutade de flesta av dem när de erbjöds lika intressanta arbeten,
men
+med högre lön.</p>
+
+<p>
+ Fakta säger alltså att folk programmerar av andra skäl än att bli rika,
men
+om de får möjligheten att dessutom tjäna en massa pengar så börjar de
+förvänta sig och kräva det. Organisationer som betalar låga löner klarar
sig
+inte så bra gentemot dem som betalar höga, men så behöver det inte vara om
+de som betalar höga löner förbjuds.</p>
+
+<p id="desperate">
+<strong>âVi har ett desperat behov av programmerare. Om de kräver att vi
+slutar hjälpa vÃ¥ra grannar sÃ¥ mÃ¥ste vi lyda.â</strong></p>
+
+<p>
+ Så desperat är du aldrig att du måste följa den här typen av krav.
Minns
+Thomas Jeffersons valspråk när USA:s handelsfartyg kapades i Medelhavet:
+âmiljoner till försvaret, men inte ett öre i lösen!â</p>
+
+<p id="living">
+<strong>âPÃ¥ nÃ¥got sätt mÃ¥ste ju programmerare tjäna sitt
+uppehälle.â</strong></p>
+
+<p>
+ I ett kort perspektiv stämmer detta. Däremot finns det massor av sätt
för en
+programmerare att tjäna pengar utan att sälja rätten att använda ett
+program. Att det är vanligt idag beror på att det är så programmerare och
+affärsmän tjänar mest pengar, inte på att det är det enda möjliga
sättet att
+tjäna pengar. Det är lätt att hitta på andra sätt om man bara vill. Här
+följer ett antal exempel:</p>
+
+<p>
+ En datortillverkare som introducerar en ny modell betalar för att
+operativsystem skall portas till den nya hårdvaran.</p>
+
+<p>
+ Programmerare skulle också kunna anställas i företag som säljer
+undervisning, âhÃ¥lla handen-supportâ och underhÃ¥ll.</p>
+
+<p>
+ Den som har en ny idé kan distribuera program som freeware och be nöjda
+användare om bidrag eller sälja âhÃ¥lla handen-supportâ och underhÃ¥ll.
Jag
+har stött på folk som redan framgångsrikt arbetar så här.</p>
+
+<p>
+ Användare med liknande behov kan bilda användargrupper och betala
+avgifter. En sådan grupp kontrakterar sedan ett programmeringsföretag för
+att skriva de program som användarna skulle vilja använda.</p>
+
+<p>
+ All slags utveckling skulle kunna bekostas med en mjukvaruskatt.</p>
+
+<p>
+ Om alla som köper en dator betalar <i>x</i> procent av priset i en
+mjukvaruskatt kan regeringen ge pengarna till en organisation som lägger dem
+på mjukvaruutveckling.</p>
+
+<p>
+ Men om datorköparna själva donerar till mjukvaruutvecklarna så kan de
göra
+ett avdrag i deklarationen. De kan själva välja vilket projekt de vill
+donera pengarna till -- antagligen oftast ett där de hoppas kunna använda
+slutresultatet. De kan få göra avdrag för donationer som sammanlagt uppgår
till samma summa som den skatt de skall betala.</p>
-<p>Den sammanlagda skattenivån skulle kunna avgöras
-genom en omröstning bland skattebetalarna, där deras röster
-är viktade efter det belopp de skulle betala skatt på.</p>
+<p>
+ Den sammanlagda skattenivån skulle kunna avgöras genom en omröstning
bland
+skattebetalarna, där deras röster är viktade efter det belopp de skulle
+betala skatt på.</p>
-<p>Konsekvenserna blir:</p>
+<p>
+ Konsekvenserna blir:</p>
<ul>
-<li> Att gruppen av datoranvändare stödjer
-mjukvaruutvecklingen.</li>
-<li> Att denna grupp avgör vilken nivå stödet skall
-ligga på.</li>
-<li> Användare som är intresserade av att själva
-bestämma på vilket projekt deras stöd skall läggas kan
-göra det.</li>
+<li>Att gruppen av datoranvändare stödjer mjukvaruutvecklingen.</li>
+<li>Att denna grupp avgör vilken nivå stödet skall ligga på.</li>
+<li>Användare som är intresserade av att själva bestämma på vilket
projekt deras
+stöd skall läggas kan göra det.</li>
</ul>
+<p>
+ Att göra program fria är, i ett längre perspektiv, ett steg mot en
värld där
+det inte längre råder brist på något, och ingen längre måste slita hårt
bara
+för att få ihop sitt dagliga bröd. Man kommer att kunna ägna sig åt
sådant
+som är kul, som programmering, när man klarat av de obligatoriska tio
+timmarnas arbete per vecka på nödvändiga uppgifter såsom att stifta lagar,
+ge familjerådgivning, reparera robotar och söka mineraler på asteroider. Det
+kommer inte att vara nödvändigt att programmera för att tjäna sitt
+uppehälle.</p>
+
+<p>
+ Vi har reda kraftigt minskat den mängd arbete som samhället sammantaget
+måste utföra för att upprätthålla sin produktivitet, men bara i en liten
+utsträckning har detta lett till mer ledighet för arbetarna, eftersom det
+krävs att en massa ickeproduktiv verksamhet skall åtfölja den produktiva
+verksamheten. Det handlar mest om byråkrati och en isometrisk kamp mot
+konkurrensen. Fri mjukvara kommer kraftigt att minska detta onödiga spill på
+mjukvaruområdet. Det är en åtgärd som vi måste vidta för att tekniska
+framsteg skall leda till mindre arbete för oss.</p>
+
+
+<div class="translators-notes">
+
+<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.-->
+<hr /><blockquote><p>Detta är en inofficiell svensk översättning av
+GNU-Manifestet, ursprungligen översatt till svenska av Anders Mellqvist
+och tryckt i tidskriften TLM som sålunda är ansvarig för eventuella fel i
+översättningen. Texten är inskriven från papper av Linus Walleij som
+sålunda är ansvarig för stavfel och dylikt. Vissa meningar hade fallit bort
+i TLM:s utgåva, och är här återställda. Denna översättning är
ämnad att
+hjälpa folk att förstå texten och underblåsa spridandet av
+GNU-projektet. Ãversättarna garanterar inte översättningens korrekthet; om
+GNU-Manifestet skall refereras i officiella sammanhang, referera då <a
+href="/gnu/manifesto.en.html">den autentiska engelska versionen</a>.</p>
+<p>This is an inofficial translation of the GNU Manifesto into Swedish,
+originally made by Anders Mellqvist for a Swedish magazine called
+TLM. Mellqvist is thus responsible for any mistranslations. The text was
+written in from the paper print of Mellqvists translation by Linus Walleij
+who is thus responsible for any misspellings, and also for restoring some
+missed passages in the original translation. The translation is intended to
+help people to understand the text and to help the GNU project to
+spread. The translators does not provide any warranty for correctness of
+the translation; if you intend to refer to the GNU Manifesto in official
+concerns, please refer to <a href="/gnu/manifesto.en.html">the authentic
+English version</a>.</p></blockquote></div>
+</div>
+<!-- for id="content", starts in the include above -->
+<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" -->
+<div id="footer">
+<div class="unprintable">
-<p>Att göra program fria är, i ett längre
-perspektiv, ett steg mot en värld där det inte längre
-råder brist på något, och ingen längre måste
-slita hårt bara för att få ihop sitt dagliga bröd. Man
-kommer att kunna ägna sig åt sådant som är kul, som
-programmering, när man klarat av de obligatoriska tio timmarnas arbete
-per vecka på nödvändiga uppgifter såsom att stifta
-lagar, ge familjerådgivning, reparera robotar och söka mineraler
-på asteroider. Det kommer inte att vara nödvändigt att
-programmera för att tjäna sitt uppehälle.</p>
-
-<p>Vi har reda kraftigt minskat den mängd arbete som
-samhället sammantaget måste utföra för att
-upprätthålla sin produktivitet, men bara i en liten
-utsträckning har detta lett till mer ledighet för arbetarna,
-eftersom det krävs att en massa ickeproduktiv verksamhet skall
-åtfölja den produktiva verksamheten. Det handlar mest om
-byråkrati och en isometrisk kamp mot konkurrensen. Fri mjukvara kommer
-kraftigt att minska detta onödiga spill på mjukvaruområdet.
-Det är en åtgärd som vi måste vidta för att
-tekniska framsteg skall leda till mindre arbete för oss.</p>
-
-
-<hr />
-
-
-<p style="font-size:small">För aktuell information om tillgänglig
GNU-mjukvara se
-senaste utgåvan av GNU's Bulletin på
-http://www.fsf.org/bulletins/current-bull.html</p>
-
-
+<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a
+href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a>. Det finns också <a
+href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter
+om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a
+href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a></p>
+
+<p>
+<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph,
+ replace it with the translation of these two:
+
+ We work hard and do our best to provide accurate, good quality
+ translations. However, we are not exempt from imperfection.
+ Please send your comments and general suggestions in this regard
+ to <a href="mailto:address@hidden";>
+
+ <address@hidden></a>.</p>
+
+ <p>For information on coordinating and submitting translations of
+ our web pages, see <a
+ href="/server/standards/README.translations.html">Translations
+ README</a>. -->
+Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för
+Ãversättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in
+översättningar till den här artikeln.</p>
+</div>
-<p><i>Det är tillåtet för vem som helst att
-göra och distribuera ordagranna kopior av denna text, i vilket medium som
-helst, förutsatt att copyrightangivelsen och denna
-tillåtelsenotering bevaras, och att distributören ger mottagaren
-samma rättigheter till distribution som i denna text. Texten får
-inte ändras.</i></p>
+<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to
+ files generated as part of manuals) on the GNU web server should
+ be under CC BY-ND 3.0 US. Please do NOT change or remove this
+ without talking with the webmasters or licensing team first.
+ Please make sure the copyright date is consistent with the
+ document. For web pages, it is ok to list just the latest year the
+ document was modified, or published.
+
+ If you wish to list earlier years, that is ok too.
+ Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying
+ years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable
+ year, i.e., a year in which the document was published (including
+ being publicly visible on the web or in a revision control system).
+
+ There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers
+ Information document, www.gnu.org/prep/maintain. -->
+<p>Copyright © 1985, 1993 Free Software Foundation Inc.</p>
+
+<p>
+Det är tillåtet för vem som helst att göra och distribuera ordagranna
kopior
+av denna text, i vilket medium som helst, förutsatt att copyrightangivelsen
+och denna tillåtelsenotering bevaras, och att distributören ger mottagaren
+samma rättigheter till distribution som i denna text.
+<br />
+Texten får inte ändras.
+</p>
+
+<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" -->
+<div class="translators-credits">
+
+<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.-->
+Ãversättning: Anders Mellqvist</div>
+<p class="unprintable"><!-- timestamp start -->
+Updaterat:
+$Date: 2015/04/29 10:40:01 $
-<p><i>Copyright © 1985, 1993 Free Software Foundation Inc.</i></p>
-</div> <!-- end justify -->
+<!-- timestamp end -->
+</p>
</div>
-<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" -->
</div>
</body>
</html>
Index: philosophy/free-sw.sv.html
===================================================================
RCS file: /webcvs/www/www/philosophy/free-sw.sv.html,v
retrieving revision 1.11
retrieving revision 1.12
diff -u -b -r1.11 -r1.12
--- philosophy/free-sw.sv.html 12 Apr 2014 15:07:35 -0000 1.11
+++ philosophy/free-sw.sv.html 29 Apr 2015 10:40:07 -0000 1.12
@@ -1,218 +1,279 @@
+<!--#set var="PO_FILE"
+ value='<a href="/philosophy/po/free-sw.sv.po">
+ http://www.gnu.org/philosophy/po/free-sw.sv.po</a>'
+ --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/philosophy/free-sw.html"
+ --><!--#set var="DIFF_FILE" value=""
+ --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2004-02-17" -->
+<!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/philosophy/free-sw.en.html" -->
+
<!--#include virtual="/server/header.sv.html" -->
-<!--#set var="DISABLE_TOP_ADDENDUM" value="yes" -->
+<!-- Parent-Version: 1.77 -->
-<title>Definitionen av fri programvara - GNU Projektet - Free Software
Foundation (FSF)</title>
+<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! -->
+<title>Definitionen av fri programvara - GNU Projektet - Free Software
Foundation</title>
-<!-- Fixed by hand on Feb 18, 2014:
- - disable top addendum,
- - translist before banner.
--->
-
-<meta http-equiv="Keywords" content="GNU, FSF, Free Software Foundation,
Linux, Emacs, GCC, Unix, Free Software, Operating System, GNU Kernel, HURD, GNU
HURD, Hurd" />
-<meta http-equiv="Description" content="Since 1983, developing the free Unix
style operating system GNU, so that computer users can have the freedom to
share and improve the software they use." />
-<link rel="alternate" title="What's New"
href="http://www.gnu.org/rss/whatsnew.rss"; type="application/rss+xml" />
-<link rel="alternate" title="New Free Software"
href="http://www.gnu.org/rss/quagga.rss"; type="application/rss+xml" />
+<meta http-equiv="Keywords" content="" />
+<meta http-equiv="Description" content="" />
<!--#include virtual="/philosophy/po/free-sw.translist" -->
<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" -->
- <!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/philosophy/free-sw.html" -->
- <!--#set var="DIFF_FILE" value="" -->
- <!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
+<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
+<h2>Definitionen av fri programvara</h2>
-<h1>Definitionen av fri programvara</h1>
+<!--#include virtual="/licenses/fsf-licensing.sv.html" -->
+<blockquote>
<p>
-Vi underhåller denna definition av fri programvara för att tydligt
visa
-vad som gäller för att ett visst mjukvaruprogram skall betraktas som
-fri programvara.
+Vi underhåller denna definition av fri programvara för att tydligt visa vad
+som gäller för att ett visst mjukvaruprogram skall betraktas som fri
+programvara.
</p>
+</blockquote>
-<p>"Fri programvara" handlar om frihet, inte pris. För att
förstå begreppet,
-tänk "fri" som i "yttrandefrihet", inte som i "kostnadsfri/gratis".
+<p>
+âFri programvaraâ handlar om frihet, inte pris. För att förstÃ¥
begreppet,
+tänk âfriâ som i âyttrandefrihetâ, inte som i
âkostnadsfri/gratisâ.
</p>
-<p>Fri programvara handlar om en användares frihet att köra, kopiera,
-distribuera, studera, ändra och förbättra programvaran. Mer
precist så
-handlar det om fyra sorters frihet för användaren av programvaran:
+<p>
+Fri programvara handlar om en användares frihet att köra, kopiera,
+distribuera, studera, ändra och förbättra programvaran. Mer precist så
+handlar det om fyra sorters frihet för användaren av programvaran:
</p>
<ul>
- <li>Friheten att köra programmet, för ett godtyckligt syfte
(frihet 0).</li>
- <li>Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det
- för sina behov (frihet 1). Tillgång till källkoden
är ett villkor
- för detta.</li>
- <li>Friheten att vidaredistribuera kopior så att användaren kan
- hjälpa sin nästa (frihet 2).</li>
- <li>Friheten att förbättra programmet och att ge sina
- förbättringar till allmänheten så att hela
samhället drar
- nytta (frihet 3). Tillgång till källkoden är ett
villkor för
- detta.</li>
+ <li>Friheten att köra programmet som du önskar, för ett godtyckligt syfte
+(frihet 0).</li>
+ <li>Friheten att studera hur programmet fungerar och att anpassa det för
sina
+behov (frihet 1). Tillgång till källkoden är ett villkor för detta.
+ </li>
+ <li>Friheten att vidaredistribuera kopior så att användaren kan hjälpa
sin nästa
+(frihet 2).
+ </li>
+ <li>Friheten att förbättra programmet och att ge sina förbättringar till
+allmänheten så att hela samhället drar nytta (frihet 3). Tillgång till
+källkoden är ett villkor för detta.
+ </li>
</ul>
-<p>Ett program är fri programvara om en användare har all dessa
friheter.
-Således skall du vara fri att på nytt distribuera kopior, antingen
med
-eller utan förändringar, antingen gratis eller mot en
ersättning för
-distributionskostnaderna, till <a href="#exportcontrol">vem som helst
-var som helst</a>. Att vara fri att göra dessa saker betyder (bland
-annat) att du inte behöver fråga efter eller betala för att
få
-tillstånd.</p>
-
-<p>Du skall också ha friheten att göra förändringar och
använda dem
-privat i ditt eget arbete eller på din fritid, utan att ens berätta
-att dessa ändringar existerar. Om du publicerar dina ändringar, skall
-du inte vara skyldig att meddela någon speciell eller på
något
-speciellt sätt.</p>
-
-<p>Friheten att använda ett program betyder friheten för en person
eller
-organisation att använda det på vilket datorsystem som helst, inom
-ramen för vilket jobb som helst, och utan att behöva kommunicera med
-utvecklaren eller någon annan enhet.</p>
-
-<p>Friheten att distribuera kopior på nytt måste innefatta
binärer, eller
-exekverbara former av programmet, så väl som källkoden
för både den
-förändrade och den oförändrade versionen. (Att distribuera
program i
-körbar form är nödvändigt för att bekvämt
installera fria
-operativsystem.) Det är OK om det inte finns något sätt att
producera
-binären eller den körbara formen för ett visst program
(eftersom vissa
-språk inte stöder detta), men du måste ha friheten att
distribuera i
-dessa format om du kommer på eller utvecklar ett sätt att skapa
sådana
-binärer.</p>
-
-<p>För att friheterna att göra förändringar, och att
publicera
-förbättrade versioner, skall vara meningsfull, måste du ha
tillgång
-till källkoden för programmet. Därför är
tillgängligheten av källkoden
-ett nödvändigt villkor för fri programvara.</p>
-
-<p>För att dessa friheter skall vara verkliga måste de vara
-oåterkalleliga så länge som du inte gör något fel.
Om utvecklaren av
-programvaran har möjligheten att häva licensen, utan att du gör
något som
-orsakar det, så är inte programvaran fri.</p>
-
-<p>Emellertid, vissa regler för hur fri programvara skall distribueras
är
-acceptabla när de inte är i konflikt med de centrala friheterna. Till
-exempel, copyleft (mycket enkelt formulerat) är regeln att när
program
-distribueras på nytt så kan du inte lägga till
begränsningar för andra
-när det gäller de centrala friheterna. Denna regel står inte i
-konflikt med de centrala friheterna utan den snarare skyddar dem.</p>
-
-<p>Således kan du ha betalt pengar för att få kopior av fri
programvara
-eller du kan ha fått tag i dem utan kostnad. Men oberoende av hur du
-fick dina kopior har du alltid friheten att kopiera och ändra
-programvaran, även att <a href="/philosophy/selling.html">sälja
kopior</a>.</p>
-
-<p>"Fri programvara" betyder inte "icke kommersiell". Ett fritt program
-måste finnas tillgängligt för kommersiell användning,
kommersiell
-utveckling och kommersiell distribution. Kommersiell utveckling av fri
-programvara är inte längre ovanlig. Sådan fri programvara
är mycket viktig.</p>
-
-<p>Regler för hur en modifierad version skall packeteras är
tillåtna om
-de inte i praktiken blockerar din frihet att ge ut förändrade
-versioner. Regler som "om du gör programmet tillgänglig på det
här
-sättet, måste du också göra det tillgängligt
på det där sättet." kan
-också vara tillåtna, på samma premisser. (Notera att
sådana regler
-fortfarande ger dig valmöjligheten att publicera eller ej.) Det är
-också tillåtet för licensen att kräva att du skall
skicka en kopia om
-du har distribuerat en förändrar version och en tidigare utvecklare
-ber dig om en kopia.</p>
-
-<p>I GNU-projektet använder vi <a
href="/copyleft/copyleft.html">"copyleft"</a>
-för att skydda dessa friheter för alla. Men
-<a href="/philosophy/categories.html#Non-CopyleftedFreeSoftware">
-fri programvara utan copyleft</a> finns också. Vi anser att det finns
-viktiga skäl till varför <a href="/philosophy/pragmatic.html"> det
är
-bättre att använda copyleft</a>, men vi kan fortfarande använda
ditt
-program om det är fri programvara distribuerad utan copyleft.</p>
-
-<p>Se <a href="/philosophy/categories.html">Kategorier av programvara (18k)</a>
-för en beskrivning över hur "fri programvara", "copyleftprogramvara"
och
-andra kategorier av programvara relaterar till varandra.</p>
-
-<p>Ibland har regeringar <a name="exportcontrol">regler för
-exportkontroll</a> och handelshinder som kan begränsa din frihet att
-distribuera kopior av program internationellt. Utvecklare av
-programvara har inte kraften att ta bort eller åsidosätta dessa
-restriktioner, men vad de kan och måste göra är att vägra
införa dem
-som villkor för användningen av programmet. På så
sätt kommer inte
-begränsningarna att påverka aktiviteter och människor
utanför dessa
-regeringars jurisdiktion.</p>
-
-<p>När vi talar om fri programvara är det bäst att undvika
termer som "ge
-bort" eller "gratis" eftersom dessa termer antyder att det handlar om
-pris, inte frihet. Några vanliga termer som "piratkopiering"
-innehåller uppfattningar som vi hoppas du inte skriver under på.
-Se <a href="/philosophy/words-to-avoid.html">Förvillande ord och fraser
som
-är värda att undvika</a> för en diskussion om dessa termer. Vi
har
-också en lista över <a
href="/philosophy/fs-translations.html">översättningar
-av "fri programvara"</a> för olika språk.</p>
-
-<p>Slutligen, notera att de kriterier som angivits i denna definition av
-fri programvara kräver noggrann eftertanke när de skall tolkas.
För
-att avgöra om en viss mjukvarulicens är kvalificerad som en licens
för
-fri programvara, görs en bedömning utifrån dessa kriterier
för att
-bedöma om den passar i ande såväl som i exakta ordalydelser.
Om en
-licens innehåller orimliga begränsningar så avvisas den
även om vi
-inte förutsåg punkten i dessa kriterier. Ibland kan ett krav i en
-licens väcka en fråga som leder till omfattande tankeverksamhet,
-inklusive diskussion med en jurist, innan vi kan besluta om kravet är
-acceptabelt. När vi nått en slutsats i en ny fråga, så
uppdaterar vi
-ofta dessa kriterier så att det skall bli enklare att se varför
vissa
-licenser är kvalificerad och andra inte är det.</p>
-
-<p>Om du är intresserad av om en specifik licens är kvalificerad som
en
-licens för fri programvara, kan du se vår <a
-href="/licenses/license-list.html">lista över licenser</a>.
-Om licensen du är bekymrad över inte finns listad där kan du
fråga
-oss om den genom att skicka oss ett brev till <a
-href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a>.
-</p>
-<h2 id="open-source">Open Source?</h2>
-
-<p>
-En annan grupp har börjat använda termen <q>open source</q> i
meningen
-något nära (men inte identiskt med) <q>fri programvara</q>. Vi
föredrar termen
-<q>fri programvara</q> eftersom, när du har hört att det refererar
till frihet
-snarare än pris, <a href="open-source-misses-the-point.html">så
-väcker den tanken om frihet</a>.
+<p>Ett program är fri programvara om en användare har all dessa
+friheter. Således skall du vara fri att på nytt distribuera kopior, antingen
+med eller utan förändringar, antingen gratis eller mot en ersättning för
+distributionskostnaderna, till <a href="#exportcontrol">vem som helst var
+som helst</a>. Att vara fri att göra dessa saker betyder (bland annat) att
+du inte behöver fråga efter eller betala för att få tillstånd.
+</p>
+
+<p>
+Du skall också ha friheten att göra förändringar och använda dem privat i
+ditt eget arbete eller på din fritid, utan att ens berätta att dessa
+ändringar existerar. Om du publicerar dina ändringar, skall du inte vara
+skyldig att meddela någon speciell eller på något speciellt sätt.
+</p>
+
+<p>
+Friheten att använda ett program betyder friheten för en person eller
+organisation att använda det på vilket datorsystem som helst, inom ramen för
+vilket jobb som helst, och utan att behöva kommunicera med utvecklaren eller
+någon annan enhet.
+</p>
+
+<p>
+Friheten att distribuera kopior på nytt måste innefatta binärer, eller
+exekverbara former av programmet, så väl som källkoden för både den
+förändrade och den oförändrade versionen. (Att distribuera program i
körbar
+form är nödvändigt för att bekvämt installera fria operativsystem.) Det
är
+OK om det inte finns något sätt att producera binären eller den körbara
+formen för ett visst program (eftersom vissa språk inte stöder detta), men
+du måste ha friheten att distribuera i dessa format om du kommer på eller
+utvecklar ett sätt att skapa sådana binärer.
+</p>
+
+<p>
+För att friheterna att göra förändringar, och att publicera förbättrade
+versioner, skall vara meningsfull, måste du ha tillgång till källkoden för
+programmet. Därför är tillgängligheten av källkoden ett nödvändigt
villkor
+för fri programvara.
+</p>
+
+<p>
+För att dessa friheter skall vara verkliga måste de vara oåterkalleliga så
+länge som du inte gör något fel. Om utvecklaren av programvaran har
+möjligheten att häva licensen, utan att du gör något som orsakar det, så
är
+inte programvaran fri.
+</p>
+
+<p>
+Emellertid, vissa regler för hur fri programvara skall distribueras är
+acceptabla när de inte är i konflikt med de centrala friheterna. Till
+exempel, <a href="/copyleft/copyleft.html">copyleft</a> (mycket enkelt
+formulerat) är regeln att när program distribueras på nytt så kan du inte
+lägga till begränsningar för andra när det gäller de centrala
+friheterna. Denna regel står inte i konflikt med de centrala friheterna utan
+den snarare skyddar dem.
+</p>
+
+<p>
+I GNU-projektet använder vi copyleft för att skydda dessa friheter för
+alla. Men <a href="/philosophy/categories.html#Non-CopyleftedFreeSoftware">
+fri programvara utan copyleft</a> finns också. Vi anser att det finns
+viktiga skäl till varför <a href="/philosophy/pragmatic.html"> det är
bättre
+att använda copyleft</a>, men vi kan fortfarande använda ditt program om det
+är fri programvara distribuerad utan copyleft. Se <a
+href="/philosophy/categories.html">Kategorier av programvara</a> för en
+beskrivning över hur âfri programvaraâ, âcopyleftprogramvaraâ och
andra
+kategorier av programvara relaterar till varandra.
+</p>
+
+<p>
+âFri programvaraâ betyder inte âicke kommersiellâ. Ett fritt program
måste
+finnas tillgängligt för kommersiell användning, kommersiell utveckling och
+kommersiell distribution. Kommersiell utveckling av fri programvara är inte
+längre ovanlig. Sådan fri programvara är mycket viktig. Kan du ha betalt
+pengar för att få kopior av fri programvara eller du kan ha fått tag i dem
+utan kostnad. Men oberoende av hur du fick dina kopior har du alltid
+friheten att kopiera och ändra programvaran, även att <a
+href="/philosophy/selling.html">sälja kopior</a>.
+</p>
+
+<p>
+Regler för hur en modifierad version skall packeteras är tillåtna om de inte
+i praktiken blockerar din frihet att ge ut förändrade versioner. Regler som
+âom du gör programmet tillgänglig pÃ¥ det här sättet, mÃ¥ste du ocksÃ¥
göra det
+tillgängligt pÃ¥ det där sättet.â kan ocksÃ¥ vara tillÃ¥tna, pÃ¥ samma
+premisser. (Notera att sådana regler fortfarande ger dig valmöjligheten att
+publicera eller ej.) Det är också tillåtet för licensen att kräva att du
+skall skicka en kopia om du har distribuerat en förändrar version och en
+tidigare utvecklare ber dig om en kopia.
+</p>
+
+<p>
+Ibland har regeringar <a id="exportcontrol">regler för exportkontroll</a>
+och handelshinder som kan begränsa din frihet att distribuera kopior av
+program internationellt. Utvecklare av programvara har inte kraften att ta
+bort eller åsidosätta dessa restriktioner, men vad de kan och måste göra
är
+att vägra införa dem som villkor för användningen av programmet. På så
sätt
+kommer inte begränsningarna att påverka aktiviteter och människor utanför
+dessa regeringars jurisdiktion.
+</p>
+
+<p>
+När vi talar om fri programvara är det bäst att undvika termer som âge
bortâ
+eller âgratisâ eftersom dessa termer antyder att det handlar om pris, inte
+frihet. NÃ¥gra vanliga termer som âpiratkopieringâ innehÃ¥ller
uppfattningar
+som vi hoppas du inte skriver under på. Se <a
+href="/philosophy/words-to-avoid.html">Förvillande ord och fraser som är
+värda att undvika</a> för en diskussion om dessa termer. Vi har också en
+lista över <a href="/philosophy/fs-translations.html">översättningar av
+âfri programvaraâ</a> för olika sprÃ¥k.
+</p>
+
+<p>
+Slutligen, notera att de kriterier som angivits i denna definition av fri
+programvara kräver noggrann eftertanke när de skall tolkas. För att avgöra
+om en viss mjukvarulicens är kvalificerad som en licens för fri programvara,
+görs en bedömning utifrån dessa kriterier för att bedöma om den passar i
+ande såväl som i exakta ordalydelser. Om en licens innehåller orimliga
+begränsningar så avvisas den även om vi inte förutsåg punkten i dessa
+kriterier. Ibland kan ett krav i en licens väcka en fråga som leder till
+omfattande tankeverksamhet, inklusive diskussion med en jurist, innan vi kan
+besluta om kravet är acceptabelt. När vi nått en slutsats i en ny fråga,
så
+uppdaterar vi ofta dessa kriterier så att det skall bli enklare att se
+varför vissa licenser är kvalificerad och andra inte är det.
+</p>
+
+<p>
+Om du är intresserad av om en specifik licens är kvalificerad som en licens
+för fri programvara, kan du se vår <a
+href="/licenses/license-list.html">lista över licenser</a>. Om licensen du
+är bekymrad över inte finns listad där kan du fråga oss om den genom att
+skicka oss ett brev till <a
+href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a>
+</p>
+
+<h3 id="open-source">Open Source?</h3>
+
+<p>
+En annan grupp har börjat använda termen âopen sourceâ i meningen nÃ¥got
nära
+(men inte identiskt med) âfri programvaraâ. Vi föredrar termen âfri
+programvaraâ eftersom, när du har hört att det refererar till frihet
snarare
+än pris, <a href="/philosophy/open-source-misses-the-point.html">så väcker
+den tanken om frihet</a>.
</p>
+<div class="translators-notes">
+
+<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.-->
+ </div>
</div>
+<!-- for id="content", starts in the include above -->
<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" -->
-<!-- BEGIN copyleft -->
<div id="footer">
-<!--
- this anchor is referred to from the default
- gendocs_template (available as part of Texinfo) used for
- generating GNU manuals online, so please don't remove it.
--->
-<p><a name="ContactInfo"></a>
- Skicka eventuella frågor om <acronym>GNU</acronym> på engelska
till:
- <a href="mailto:address@hidden";>address@hidden</a> eller ring:
+1-617-542-5942.
- Du kan även faxa till: +1-617-542-2652.
-</p>
-
-<p>Om du hittar fel på denna sida eller vill föreslå
någon ändring, vänligen maila
- <a href="/people/webmeisters.html"><acronym>GNU</acronym>s Webmasters</a>
på
- <a href="mailto:address@hidden";>address@hidden</a>. Tack!
-</p>
-
-<p>Copyright © 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004,
- 2005, 2006, 2007
- <a href="http://www.fsf.org";>Free Software Foundation</a>, Inc.,
- 51 Franklin St - Fifth Floor, Boston, MA 02110-1301 USA<br />
- Verbatim copying and distribution of this entire article are permitted
- worldwide, without royalty, in any medium, provided this notice, and
- the copyright notice, are preserved.
-</p>
-
-<p>Senast uppdaterad:
- <!-- timestamp start -->
- $Date: 2014/04/12 15:07:35 $
- <!-- timestamp end -->
+<div class="unprintable">
+
+<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a
+href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a>. Det finns också <a
+href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter
+om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a
+href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a></p>
+
+<p>
+<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph,
+ replace it with the translation of these two:
+
+ We work hard and do our best to provide accurate, good quality
+ translations. However, we are not exempt from imperfection.
+ Please send your comments and general suggestions in this regard
+ to <a href="mailto:address@hidden";>
+
+ <address@hidden></a>.</p>
+
+ <p>For information on coordinating and submitting translations of
+ our web pages, see <a
+ href="/server/standards/README.translations.html">Translations
+ README</a>. -->
+Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för
+Ãversättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in
+översättningar till den här artikeln.</p>
+</div>
+
+<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to
+ files generated as part of manuals) on the GNU web server should
+ be under CC BY-ND 3.0 US. Please do NOT change or remove this
+ without talking with the webmasters or licensing team first.
+ Please make sure the copyright date is consistent with the
+ document. For web pages, it is ok to list just the latest year the
+ document was modified, or published.
+
+ If you wish to list earlier years, that is ok too.
+ Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying
+ years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable
+ year, i.e., a year in which the document was published (including
+ being publicly visible on the web or in a revision control system).
+
+ There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers
+ Information document, www.gnu.org/prep/maintain. -->
+<p>Copyright © 1996-2002 Free Software Foundation, Inc.</p>
+
+<p>Den här sidan är licensierad under en <a rel="license"
+href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/us/";>Creative Commons
+Erkännande-IngaBearbetningar 3.0 Förenta Staterna Licens</a>.</p>
+
+<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" -->
+<div class="translators-credits">
+
+<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.-->
+ </div>
+
+<p class="unprintable"><!-- timestamp start -->
+Updaterat:
+
+$Date: 2015/04/29 10:40:07 $
+
+<!-- timestamp end -->
</p>
</div>
-<!-- END copyleft -->
</div>
</body>
</html>
-<!-- END layout -->
Index: philosophy/right-to-read.sv.html
===================================================================
RCS file: /webcvs/www/www/philosophy/right-to-read.sv.html,v
retrieving revision 1.9
retrieving revision 1.10
diff -u -b -r1.9 -r1.10
--- philosophy/right-to-read.sv.html 12 Apr 2014 15:07:35 -0000 1.9
+++ philosophy/right-to-read.sv.html 29 Apr 2015 10:40:08 -0000 1.10
@@ -1,209 +1,361 @@
+<!--#set var="PO_FILE"
+ value='<a href="/philosophy/po/right-to-read.sv.po">
+ http://www.gnu.org/philosophy/po/right-to-read.sv.po</a>'
+ --><!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/philosophy/right-to-read.html"
+ --><!--#set var="DIFF_FILE" value=""
+ --><!--#set var="OUTDATED_SINCE" value="2007-06-08" -->
+<!--#set var="ENGLISH_PAGE" value="/philosophy/right-to-read.en.html" -->
+
<!--#include virtual="/server/header.sv.html" -->
-<!--#set var="DISABLE_TOP_ADDENDUM" value="yes" -->
+<!-- Parent-Version: 1.77 -->
+<!-- This file is automatically generated by GNUnited Nations! -->
<title>Rätten att läsa - GNU Project - Free Software Foundation</title>
-<!-- Fixed by hand on Feb 18, 2014:
- - disable top-addendum,
- - translist before banner.
--->
-
<!--#include virtual="/philosophy/po/right-to-read.translist" -->
<!--#include virtual="/server/banner.sv.html" -->
- <!--#set var="ORIGINAL_FILE" value="/philosophy/right-to-read.html" -->
- <!--#set var="DIFF_FILE" value="" -->
- <!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
-
+<!--#include virtual="/server/outdated.sv.html" -->
<h2>Rätten att läsa</h2>
+
<p>
-by <a href="http://www.stallman.org/";><strong>Richard Stallman</strong></a></p>
+av <a href="http://www.stallman.org/";><strong>Richard Stallman</strong></a></p>
<p>
-<em>Denna artikel fanns i februari numret 1997 av <strong>"Communications of
the ACM"</strong> (årgång 40, Nummer 2).</em></p>
+<em>Denna artikel fanns i februari numret 1997 av <strong>âCommunications of
+the ACMâ</strong> (Ã¥rgÃ¥ng 40, Nummer 2).</em></p>
<blockquote><p>
-(från "Vägen till Tycho", en kollektion av artiklar om föregångarna till
den Lunariska revolutionen, publicerad i Luna City år 2096)
+ (frÃ¥n âVägen till Tychoâ, en kollektion av artiklar om
föregångarna till den
+Lunariska revolutionen, publicerad i Luna City år 2096)
</p></blockquote>
<p>
-För Dan Halbert började vägen till Tycho i högskolan - när Lisa Lenz
frågade om hon kunde låna hans dator. Hennes hade gått sönder och om hon
inte kunde låna en annan, så skulle hon inte klara sitt skolprojekt. Det
fanns ingen hon vågade fråga, förutom Danne.</p>
-
-<p>
-Detta satte Danne i ett dilemma. Han ville hjälpa henne, men om han lånade
ut sin dator skulle hon kanske läsa hans e-böcker. Förutom det faktum att
man kunde hamna i fängelse för att låta någon annan läsa ens böcker, så
kändes redan idén rent chockerande för honom. Som alla andra hade han lärt
sig sen barnsben att dela med sig av böcker var fel - någonting bara pirater
gör. </p>
-
-<p>
-Det var dessutom rätt stor chans att MSM (Mjukvaru-Skydds Myndigheten) skulle
komma på honom. I datakunskapen hade Danne lärt sig att varje e-bok hade en
kontrollfunktion för upphovsrätt som kontrollerade var, när och av vem som
boken lästes och att detta rapporterades till Licens Centralen (de använde
denna information för att fånga läspirater, men också för att sälja
privata intresseprofiler till företag). Nästa gång hans dator kopplades upp
mot nätet, så skulle Licens Centralen få reda på det. Danne, som en
datorägare, skulle få ett hårt straff för att inte ha vidtagit åtgärder
för att förhindra brott. </p>
-
-<p>
-Men givetvis, Lisa behövde ju inte nödvändigtvis läsa hans böcker. Hon
kanske bara behövde datorn för att skriva sin uppsats. Men Danne visste att
hon kom från en mindre välbärgad familj som inte hade råd med så mycket
undervisning, än mindre hennes läsavgifter. Att läsa hans böcker kanske var
den enda vägen för henne att klara sina betyg. Som han förstod situationen;
han själv behövde studielån för att kunna betala för de rapporter han
läste (10% av avgifterna gick till de forskare som skrev rapporterna; eftersom
Danne siktade på en akademisk karriär, så hoppades han att hans egen
framtida forskning skulle generera rapporter nog för att betala tillbaks
studielånen). </p>
-
-<p>
-Senare skulle Danne lära sig att det fanns en tid då vem som helst kunde gå
till ett bibliotek och läsa artiklar, ja till och med böcker, utan att
behöva betala. Det fanns elever som läste tusentals sidor utan statligt
biblioteks-tillstånd. Men på 1990-talet så hade både kommersiella och
ideella förläggare börjat ta betalt för access. Vid 2047 så var fri access
för elever bara blott ett minne.</p>
-
-<p>
-Det fanns förstås vägar att komma runt MSM och Licens Centralen. Dessa
vägar var dock olagliga. Danne hade en klasskompis i datakunskapen, Frans
Martinsson, som hade kommit över ett otillåtet debugger-verktyg, å använde
detta för att hoppa över kontrollfunktionen för upphovsrätt när han läste
böcker. Han hade dock berättat det för allt för många kompisar, en av dem
angav honom till MSM för en belöning (djupt skuldsatta studenter lockades
lätt till angiveri). Ã
r 2047 satt Frasse i fängelse, inte för
piratläsning, utan för innehav av en debugger.</p>
-
-<p>
-Danne skulle senare lära sig att det fanns en tid då alla kunde ha
felsökningsverktyg för mjukvara. Det fanns till och med fria "debuggers"
tillgängliga på CD eller nedladdningsbart på nätet. Men när vanliga
användare började använda dem för att komma runt kontrollfunktionerna för
upphovsrätt, så kom snart en prejudicerande dom som sade att detta var i
praktiken det vanliga användningsområdet. Av detta följde att de var
olagliga, senare skickades utvecklare av sådana verktyg i fängelse.</p>
+För Dan Halbert började vägen till Tycho i högskolan - när Lisa Lenz
frågade
+om hon kunde låna hans dator. Hennes hade gått sönder och om hon inte kunde
+låna en annan, så skulle hon inte klara sitt skolprojekt. Det fanns ingen
+hon vågade fråga, förutom Danne.</p>
+
+<p>
+Detta satte Danne i ett dilemma. Han ville hjälpa henne, men om han lånade
+ut sin dator skulle hon kanske läsa hans e-böcker. Förutom det faktum att
+man kunde hamna i fängelse för att låta någon annan läsa ens böcker, så
+kändes redan idén rent chockerande för honom. Som alla andra hade han lärt
+sig sen barnsben att dela med sig av böcker var fel - någonting bara pirater
+gör.</p>
+
+<p>
+Det var dessutom rätt stor chans att MSM (Mjukvaru-Skydds Myndigheten)
+skulle komma på honom. I datakunskapen hade Danne lärt sig att varje e-bok
+hade en kontrollfunktion för upphovsrätt som kontrollerade var, när och av
+vem som boken lästes och att detta rapporterades till Licens Centralen (de
+använde denna information för att fånga läspirater, men också för att
sälja
+privata intresseprofiler till företag). Nästa gång hans dator kopplades upp
+mot nätet, så skulle Licens Centralen få reda på det. Danne, som en
+datorägare, skulle få ett hårt straff för att inte ha vidtagit åtgärder
för
+att förhindra brott.</p>
+
+<p>
+Men givetvis, Lisa behövde ju inte nödvändigtvis läsa hans böcker. Hon
+kanske bara behövde datorn för att skriva sin uppsats. Men Danne visste att
+hon kom från en mindre välbärgad familj som inte hade råd med så mycket
+undervisning, än mindre hennes läsavgifter. Att läsa hans böcker kanske var
+den enda vägen för henne att klara sina betyg. Som han förstod situationen;
+han själv behövde studielån för att kunna betala för de rapporter han
läste
+(10% av avgifterna gick till de forskare som skrev rapporterna; eftersom
+Danne siktade på en akademisk karriär, så hoppades han att hans egen
+framtida forskning skulle generera rapporter nog för att betala tillbaks
+studielånen).</p>
+
+<p>
+Senare skulle Danne lära sig att det fanns en tid då vem som helst kunde gå
+till ett bibliotek och läsa artiklar, ja till och med böcker, utan att
+behöva betala. Det fanns elever som läste tusentals sidor utan statligt
+biblioteks-tillstånd. Men på 1990-talet så hade både kommersiella och
+ideella förläggare börjat ta betalt för access. Vid 2047 så var fri access
+för elever bara blott ett minne.</p>
+
+<p>
+Det fanns förstås vägar att komma runt MSM och Licens Centralen. Dessa
vägar
+var dock olagliga. Danne hade en klasskompis i datakunskapen, Frans
+Martinsson, som hade kommit över ett otillåtet debugger-verktyg, å använde
+detta för att hoppa över kontrollfunktionen för upphovsrätt när han läste
+böcker. Han hade dock berättat det för allt för många kompisar, en av dem
+angav honom till MSM för en belöning (djupt skuldsatta studenter lockades
+lätt till angiveri). Ã
r 2047 satt Frasse i fängelse, inte för
piratläsning,
+utan för innehav av en debugger.</p>
+
+<p>
+Danne skulle senare lära sig att det fanns en tid då alla kunde ha
+felsökningsverktyg för mjukvara. Det fanns till och med fria âdebuggersâ
+tillgängliga på CD eller nedladdningsbart på nätet. Men när vanliga
+användare började använda dem för att komma runt kontrollfunktionerna för
+upphovsrätt, så kom snart en prejudicerande dom som sade att detta var i
+praktiken det vanliga användningsområdet. Av detta följde att de var
+olagliga, senare skickades utvecklare av sådana verktyg i fängelse.</p>
+
+<p>
+Programmerare behövde givetvis fortfarande felsökningsverktyg, men 2047
+distribuerades endast numrerade kopior till officiellt licensierade och
+kontraktsbundna programmerare. Den debugger Danne använde på datavetenskapen
+hölls bakom en brandvägg så att den bara kunde användas för
skoluppgifter.</p>
+
+<p>
+Det var också möjligt att kringgå kontrollfunktionerna genom att installera
+en modifierad systemkärna. Danne skulle så småningom upptäcka att det
+funnits fria systemkärnor, till och med hela fria operativsystem kring
+millenieskiftet. Men nu var de olagliga, precis som felsökningsverktygen -
+man kan inte ens installera ett om man hade ett, utan att veta om datorns
+hÃ¥rdvaru-lösenord, vilket varken SÃPO eller Microsofts support talar om.</p>
+
+<p>
+Danne kom fram till att han helt enkelt inte kunde låna ut sin dator till
+Lisa. Men han kunde ändå inte neka henne hjälp, han älskade henne. Varje
+chans han hade att tala med henne fyllde honom med glädje. Bara att hon
+frågade just honom om hjälp, kunde ju betyda att det kanske var ömsesidig
+kärlek.</p>
+
+<p>
+Danne löste dilemmat genom att göra något än mer otänkbart.. han lånade
inte
+bara ut datorn, han gav henne till och med sitt lösenord till den! Genom
+detta, om Lisa läste hans böcker, så skulle Licens Centralen tro att det var
+han som läste och inte hon. Det var fortfarande ett brott, men MSM skulle
+inte automatiskt få reda på det. Detta om inte Lisa angav honom.</p>
+
+<p>
+Givetvis, om skolan någonsin fick reda på att han gett Lisa sitt lösenord,
+så skulle bådas liv som studenter vara över, oavsett vad Lisa använt datorn
+till. Skol-policyn var att allt som hindrade skolans övervakning av
+studenternas datoranvändning var grund för disciplinära åtgärder. Det
+spelade ingen roll om det var harmlöst - förseelsen var att göra det svårt
+för administrationen att övervaka. Det förutsattes att man gjorde någonting
+förbjudet och de behövde inte veta exakt vad.</p>
+
+<p>
+Studenter blev vanligtvis inte reglerade för detta, inte direkt. Istället
+blev de utestängda från skolans datorer och datorsystem, och skulle
+ofrånkomligen kugga på alla ämnen.</p>
+
+<p>
+Senare skulle Danne lära sig att såna här policys först dök upp under
+1980-talet, när studenter i större omfattning började använda datorer.
Före
+detta hade skolorna ett annat förhållningssätt till disciplin; de
+bestraffade skadliga aktiviteter, inte de som bara väckte misstanke.</p>
+
+<p>
+Lisa angav inte Danne till MSM. Hans beslut att hjälpa henne ledde senare
+till deras äktenskap, men också till att ifrågasätta vad de som barn lärt
+sig om âpiracyâ. Paret började läsa om upphovsrättens historia, om
+Sovjetunionen och dess kopieringsbegränsningar, även om USAs ursprungliga
+konstitution. De flyttade till Luna, där de fann andra som likaledes hade
+flyttat ifrån MSMs långa arm. När senare Tycho-upproret började 2062, så
var
+allas rätt att läsa en av dess centrala mål.</p>
-<p>
-Programmerare behövde givetvis fortfarande felsökningsverktyg, men 2047
distribuerades endast numrerade kopior till officiellt licensierade och
kontraktsbundna programmerare. Den debugger Danne använde på datavetenskapen
hölls bakom en brandvägg så att den bara kunde användas för
skoluppgifter.</p>
-
-<p>
-Det var också möjligt att kringgå kontrollfunktionerna genom att installera
en modifierad systemkärna. Danne skulle så småningom upptäcka att det
funnits fria systemkärnor, till och med hela fria operativsystem kring
millenieskiftet. Men nu var de olagliga, precis som felsökningsverktygen - man
kan inte ens installera ett om man hade ett, utan att veta om datorns
hÃ¥rdvaru-lösenord, vilket varken SÃPO eller Microsofts support talar om.</p>
-
-<p>
-Danne kom fram till att han helt enkelt inte kunde låna ut sin dator till
Lisa. Men han kunde ändå inte neka henne hjälp, han älskade henne. Varje
chans han hade att tala med henne fyllde honom med glädje. Bara att hon
frågade just honom om hjälp, kunde ju betyda att det kanske var ömsesidig
kärlek.</p>
-
-<p>
-Danne löste dilemmat genom att göra något än mer otänkbart.. han lånade
inte bara ut datorn, han gav henne till och med sitt lösenord till den! Genom
detta, om Lisa läste hans böcker, så skulle Licens Centralen tro att det var
han som läste och inte hon. Det var fortfarande ett brott, men MSM skulle inte
automatiskt få reda på det. Detta om inte Lisa angav honom.</p>
-
-<p>
-Givetvis, om skolan någonsin fick reda på att han gett Lisa sitt lösenord,
så skulle bådas liv som studenter vara över, oavsett vad Lisa använt datorn
till. Skol-policyn var att allt som hindrade skolans övervakning av
studenternas datoranvändning var grund för disciplinära åtgärder. Det
spelade ingen roll om det var harmlöst - förseelsen var att göra det svårt
för administrationen att övervaka. Det förutsattes att man gjorde någonting
förbjudet och de behövde inte veta exakt vad.</p>
-
-<p>
-Studenter blev vanligtvis inte reglerade för detta, inte direkt. Istället
blev de utestängda från skolans datorer och datorsystem, och skulle
ofrånkomligen kugga på alla ämnen.</p>
-
-<p>
-Senare skulle Danne lära sig att såna här policys först dök upp under
1980-talet, när studenter i större omfattning började använda datorer.
Före detta hade skolorna ett annat förhållningssätt till disciplin; de
bestraffade skadliga aktiviteter, inte de som bara väckte misstanke.</p>
-
-<p>
-Lisa angav inte Danne till MSM. Hans beslut att hjälpa henne ledde senare
till deras äktenskap, men också till att ifrågasätta vad de som barn lärt
sig om "piracy". Paret började läsa om upphovsrättens historia, om
Sovjetunionen och dess kopieringsbegränsningar, även om USAs ursprungliga
konstitution. De flyttade till Luna, där de fann andra som likaledes hade
flyttat ifrån MSMs långa arm. När senare Tycho-upproret började 2062, så
var allas rätt att läsa en av dess centrala mål.
-</p>
-
-<h4><a href="/philosophy/right-to-read.html#TOCAuthorsNote"
- id="AuthorsNote">Författarens noteringar</a></h4>
+<h3 id="AuthorsNote">Författarens noteringar</h3>
<p>Dessa noteringar uppdaterades 2002.</p>
<p>
-Rätten att läsa är en kamp som pågår idag. Det kanske tar 50 år för
dagens rättsuppfattning att falla i glömska, men dest mesta av de lagar och
regler som grundlägger scenariot i historan ovan är redan föreslagna; många
är även lag i USA och annorstädes. 1998 kom "Digital Millenium Copyright
Act" som lade grunden för begränsningar att låna och läsa e-böcker (men
även annan data). Den europeiska unionen införde liknande begränsningar 2001
i ett upphovsrättsdirektiv.</p>
-
-<p>
-Upptill helt nyligen fanns fortfarande ett undantag: Iden att FBI och
Microsoft skulle ha lösenord för personliga datorer, och inte låta ägaren
ha det, detta föreslogs dock 2002. Det kallas "trusted computing" eller
"palladium".</p>
-
-<p>
-2001 kom den Disney sponsrade senator Hollings med ett förslag kallat SSSCA
som går ut på att alla nya datorer skall ha kopieringsbegränsningar som
användaren inte kan gå förbi. Det syns en långsiktig trend från Clipper
chip till de förslag som läggs i USA; datorsystem sätts och konstrueras för
att ge tredje part kontroll över de som använder systemen. SSSCA har senare
bytt namn till CBDTPA (tänk på det som "Consume But Don't Try Programming
Act"). </p>
-
-<p>
-Under 2001 började USA att försöka använda amerikas frihandelsavtal för
påtvinga samma regler för hela västvärlden. FTAA är ett sådant
frihandelsavtal, med syfte att ge affärsvärlden ett ökat inflytande över
demokratiska regeringar; att tvinga fram lagar som DMCA ligger i dess anda.
Electronic Frontier Foundation ber folk att förklara för sina regeringar
varför de skall motsätta sig detta. </p>
-
-<p>
-MSM har i denna svenska version av historien översatts från SPA (Software
Publisher's Association), som i denna polisliknande roll har ersatts av BSA
(Business Software Alliance). BSA är idag ingen polismakt; inofficiellt agerar
den som en sådan. Användandes metoder som påminner Sovjetunionen, uppmanar
folk till angiveri av medarbetare och vänner. I en terrorkampanj av BSA i
Argentina under 2001 framkom hot om våldäckt i fängelser mot folk som delade
med sig av mjukvara.</p>
+Rätten att läsa är en kamp som pågår idag. Det kanske tar 50 år för
dagens
+rättsuppfattning att falla i glömska, men dest mesta av de lagar och regler
+som grundlägger scenariot i historan ovan är redan föreslagna; många är
även
+lag i USA och annorstädes. 1998 kom âDigital Millenium Copyright Actâ som
+lade grunden för begränsningar att låna och läsa e-böcker (men även annan
+data). Den europeiska unionen införde liknande begränsningar 2001 i ett
+upphovsrättsdirektiv.</p>
<p>
-När denna historia ursprungligen skrevs, så hotade SPA små
internetleverantörer, krävde att SPA skulle ges rättighet att övervaka
användarna. Många internetleverantörer gav upp när de blev hotade, eftersom
de inte hade resurserna att slå tillbaks i en rättegång (Atlanta
Journal-Constitution, 1 Oct 96, D3.). Ã
tminstone en internetleverantör,
Community ConneXion in Oakland CA, vägrade gå med på kraven och blev
stämnd. SPA drog senare tillbaks stämningen, men fick senare lagstiftningen
DMCA som ger dem makten de ville ha.</p>
+2001 kom den Disney sponsrade senator Hollings med ett förslag kallat SSSCA
+som går ut på att alla nya datorer skall ha kopieringsbegränsningar som
+användaren inte kan gå förbi. Det syns en långsiktig trend från Clipper
chip
+till de förslag som läggs i USA; datorsystem sätts och konstrueras för att
+ge tredje part kontroll över de som använder systemen. SSSCA har senare bytt
+namn till CBDTPA (tänk pÃ¥ det som âConsume But Don't Try Programming
Actâ).
+</p>
<p>
-Universitetens säkerhets policys beskrivna i historien är inget påhitt. Som
exempel, en dator i ett universitetsnätverk i Chicago området skriver ut
följande meddelande när man loggar in (citaten oförändrade):</p>
+Under 2001 började USA att försöka använda amerikas frihandelsavtal (<abbr
+title="Free Trade Area of the Americas">FTAA</abbr>) för påtvinga samma
+regler för hela västvärlden. FTAA är ett sådant frihandelsavtal, med syfte
+att ge affärsvärlden ett ökat inflytande över demokratiska regeringar; att
+tvinga fram lagar som DMCA ligger i dess anda.</p>
+
+<p>
+Iden att FBI och Microsoft skulle ha lösenord för personliga datorer, och
+inte lÃ¥ta ägaren ha det, detta föreslogs dock 2002. Det kallas âtrusted
+computingâ eller âPalladiumâ.</p>
+
+<p>
+När denna historia ursprungligen skrevs, så hotade SPA små
+internetleverantörer, krävde att SPA skulle ges rättighet att övervaka
+användarna. Många internetleverantörer gav upp när de blev hotade, eftersom
+de inte hade resurserna att slå tillbaks i en rättegång (Atlanta
+Journal-Constitution, 1 Oct 96, D3.). Ã
tminstone en internetleverantör,
+Community ConneXion in Oakland CA, vägrade gå med på kraven och blev
+stämnd. SPA drog senare tillbaks stämningen, men fick senare lagstiftningen
+DMCA som ger dem makten de ville ha.</p>
+
+<p>
+MSM har i denna svenska version av historien översatts från SPA (Software
+Publisher's Association), som i denna polisliknande roll har ersatts av BSA
+(Business Software Alliance). BSA är idag ingen polismakt; inofficiellt
+agerar den som en sådan. Användandes metoder som påminner Sovjetunionen,
+uppmanar folk till angiveri av medarbetare och vänner. I en terrorkampanj av
+BSA i Argentina under 2001 framkom hot om våldäckt i fängelser mot folk som
+delade med sig av mjukvara.</p>
+
+<p>
+Universitetens säkerhets policys beskrivna i historien är inget påhitt. Som
+exempel, en dator i ett universitetsnätverk i Chicago området skriver ut
+följande meddelande när man loggar in:</p>
<blockquote><p>
-"This system is for the use of authorized users only. Individuals using
-this computer system without authority or in the excess of their authority
-are subject to having all their activities on this system monitored and
-recorded by system personnel. In the course of monitoring individuals
-improperly using this system or in the course of system maintenance, the
-activities of authorized user may also be monitored. Anyone using this
-system expressly consents to such monitoring and is advised that if such
-monitoring reveals possible evidence of illegal activity or violation of
-University regulations system personnel may provide the evidence of such
-monitoring to University authorities and/or law enforcement officials."
+This system is for the use of authorized users only. Individuals using this
+computer system without authority or in the excess of their authority are
+subject to having all their activities on this system monitored and recorded
+by system personnel. In the course of monitoring individuals improperly
+using this system or in the course of system maintenance, the activities of
+authorized user may also be monitored. Anyone using this system expressly
+consents to such monitoring and is advised that if such monitoring reveals
+possible evidence of illegal activity or violation of University regulations
+system personnel may provide the evidence of such monitoring to University
+authorities and/or law enforcement officials.
</p></blockquote>
<p>
-Detta är en intressant tolkning av USAs "Fourth Amendment": tvinga folk att
hålla med, i förväg, för att sedan hävda sin rätt eferåt.</p>
+Detta är en intressant tolkning av USAs âFourth Amendmentâ: tvinga folk
att
+hålla med, i förväg, för att sedan hävda sin rätt eferåt.</p>
-<hr />
+<h3 id="BadNews"></h3>
-<h4><a href="/philosophy/right-to-read.html#TOCReferences"
- id="References">Referenser</a></h4>
+<p>
+<br /><a href="/philosophy/right-to-read.html#AuthorsNote"> Författarens
+anteckningar</a> talar om kampen för rätten att läsa. Denna kamp har redan
+börjat; här följer två länkar till artiklar om teknologier som utvecklas
för
+att neka dig din rätt att läsa.</p>
<ul>
- <li>Administrationens "White Paper": Information Infrastructure Task
- Force, Intellectual Property and the National Information
- Infrastructure: The Report of the Working Group on Intellectual
- Property Rights (1995).</li>
-
- <li><a href="http://www.wired.com/wired/archive/4.01/white.paper_pr.html";>En
- förklaring av detta "White Paper":
- The Copyright Grab</a>, Pamela Samuelson, Wired, Jan. 1996</li>
- <li><a href="http://www.law.duke.edu/boylesite/sold_out.htm";>Sold Out</a>,
- James Boyle, New York Times, 31 March 1996</li>
+<li><a
+href="http://www.zdnet.com/news/seybold-opens-chapter-on-digital-books/103151";>Electronic
+Publishing:</a> En artikel om e-böcker och upphovsrättsliga effekter som
+påverkar din rätt att läsa en kopia.</li>
+<li><a
+href="http://www.microsoft.com/en-us/news/press/1999/Aug99/SeyboldPR.aspx";>Books
+inside Computers:</a> Mjukvara för att kontrollera vem som kan läsa böcker
+och dokument på en PC.</li>
+</ul>
- <li>Public Data or Private Data, Washington Post, 4 Nov 1996. Vi hade
tidigare en länk till detta, men Washinton Post
- har börjat ta betalt för att läsa artiklar på webben och därför har vi
tagit bort länken.</li>
+<h3 id="References">Referenser</h3>
- <li><a href="http://www.public-domain.org/";>Union for the Public
- Domain</a>--en organisation med syfte att motsätta sig och försöka
reversera uttökningen av upphovsrätten och patentlagstiftningen.</li>
+<ul>
+ <li>Administrationens âWhite Paperâ: Information Infrastructure Task
Force,
+Intellectual Property [<a href="/philosophy/not-ipr.html">sic</a>] and the
+National Information Infrastructure: The Report of the Working Group on
+Intellectual Property [sic] Rights (1995).</li>
+
+ <li><a href="http://www.wired.com/wired/archive/4.01/white.paper_pr.html";> En
+förklaring av detta âWhite Paperâ: The Copyright Grab</a>, Pamela
Samuelson,
+Wired, Jan. 1996</li>
+
+ <li><a href="http://www.law.duke.edu/boylesite/sold_out.htm";>Sold Out</a>,
James
+Boyle, New York Times, 31 March 1996</li>
+
+ <li><a
+href="http://web.archive.org/web/20130508120533/http://www.interesting-people.org/archives/interesting-people/199611/msg00012.html";>Public
+Data or Private Data</a>, Washington Post, 4 Nov 1996. </li>
+
+ <li><a href="http://www.public-domain.org/";>Union for the Public Domain</a>
- en
+organisation med syfte att motsätta sig och försöka reversera uttökningen
av
+upphovsrätten och patentlagstiftningen.</li>
</ul>
<hr />
-<h4>Denna essä är publicerad
-i <a href="http://shop.fsf.org/product/free-software-free-society/";><cite>Free
+<blockquote id="fsfs"><p class="big">Denna essä är publicerad i <a
+href="http://shop.fsf.org/product/free-software-free-society/";><cite>Free
Software, Free Society: The Selected Essays of Richard
-M. Stallman</cite></a>.</h4>
+M. Stallman</cite></a>.</p></blockquote>
-<h4><a href="/philosophy/right-to-read.html#TOCOtherTexts"
- id="OtherTexts">Andra texter att läsa</a></h4>
+<h5>Andra texter att läsa</h5>
<ul>
<li><a href="/philosophy/philosophy.html">Philosophy of the GNU
Project</a></li>
- <li><a
href="http://www.computerworld.com/managementtopics/management/opinion/story/0,10801,49358,00.html";
id="COPYPROCTECTION">Copy Protection: Just Say No</a>
- Published in Computer World.</li>
+ <li><a
+href="http://www.computerworld.com/s/article/49358/Copy_Protection_Just_Say_No";
+id="COPYPROCTECTION">Copy Protection: Just Say No</a>, Published in Computer
+World.</li>
</ul>
-<hr />
+<div class="translators-notes">
-<p>
-
-<a href="/philosophy/right-to-read.html#AuthorsNote">
-Författarens anteckningar</a> talar om kampen för rätten att läsa.
-Denna kamp har redan börjat; här följer två länkar till artiklar
-om teknologier som utvecklas för att neka dig din rätt att läsa.</p>
-<ul>
-<li><a
href="http://www.zdnet.com/news/seybold-opens-chapter-on-digital-books/103151";>Electronic
- Publishing:</a> En artikel om e-böcker och upphovsrättsliga effekter
som påverkar
- din rätt att läsa en kopia..</li>
-<li><a
href="http://www.microsoft.com/en-us/news/press/1999/Aug99/SeyboldPR.aspx";>Books
- inside Computers:</a> Mjukvara för att kontrollera vem som kan läsa
böcker och
- dokument på en PC.</li>
-</ul>
+<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't have notes.-->
+ </div>
+</div>
-</div><!-- for id="content", starts in the include above -->
+<!-- for id="content", starts in the include above -->
<!--#include virtual="/server/footer.sv.html" -->
<div id="footer">
+<div class="unprintable">
-<p>
-Sänd frågor om FSF och GNU till
-<a href="mailto:address@hidden";><em>address@hidden</em></a>.
-Det finns också <a href="/home.html#ContactInfo">andra sätt att kontakta</a>
-FSF.
-<br />
-Sänd rapporter om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag)
till
-<a href="mailto:address@hidden";><em>address@hidden</em></a>.
-</p>
+<p>Var god skicka frågor angående FSF & GNU till <a
+href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a>. Det finns också <a
+href="/contact/">andra sätt att komma i kontakt med</a> FSF. Sänd rapporter
+om inaktuella länkar eller andra rättelser (eller förslag) till <a
+href="mailto:address@hidden";><address@hidden></a></p>
+
+<p>
+<!-- TRANSLATORS: Ignore the original text in this paragraph,
+ replace it with the translation of these two:
+
+ We work hard and do our best to provide accurate, good quality
+ translations. However, we are not exempt from imperfection.
+ Please send your comments and general suggestions in this regard
+ to <a href="mailto:address@hidden";>
+
+ <address@hidden></a>.</p>
+
+ <p>For information on coordinating and submitting translations of
+ our web pages, see <a
+ href="/server/standards/README.translations.html">Translations
+ README</a>. -->
+Var god läs <a href="/server/standards/README.translations.html">README för
+Ãversättningar</a> för information om att samarbeta och skicka in
+översättningar till den här artikeln.</p>
+</div>
-<p>
-Se
-<a href="/server/standards/README.translations.html">Translations
-README</a> för information om koordination och insändande av
-översättningar av denna artikel.
-</p>
+<!-- Regarding copyright, in general, standalone pages (as opposed to
+ files generated as part of manuals) on the GNU web server should
+ be under CC BY-ND 3.0 US. Please do NOT change or remove this
+ without talking with the webmasters or licensing team first.
+ Please make sure the copyright date is consistent with the
+ document. For web pages, it is ok to list just the latest year the
+ document was modified, or published.
+
+ If you wish to list earlier years, that is ok too.
+ Either "2001, 2002, 2003" or "2001-2003" are ok for specifying
+ years, as long as each year in the range is in fact a copyrightable
+ year, i.e., a year in which the document was published (including
+ being publicly visible on the web or in a revision control system).
+
+ There is more detail about copyright years in the GNU Maintainers
+ Information document, www.gnu.org/prep/maintain. -->
+<p>Copyright © 1996, 2002 Richard Stallman</p>
+
+<p>Den här sidan är licensierad under en <a rel="license"
+href="http://creativecommons.org/licenses/by-nd/3.0/us/";>Creative Commons
+Erkännande-IngaBearbetningar 3.0 Förenta Staterna Licens</a>.</p>
-<p>
-Upphovsrätt 1996 Richard Stallman
-<br />
-Mångfaldigande och distribution av hela denna artikel är
-tillåtet avgiftsfritt i alla medium under förutsättning att
-denna notis är bevarad.
-</p>
+<!--#include virtual="/server/bottom-notes.sv.html" -->
+<div class="translators-credits">
-<p>
+<!--TRANSLATORS: Use space (SPC) as msgstr if you don't want credits.-->
+ </div>
+
+<p class="unprintable"><!-- timestamp start -->
Updaterat:
-<!-- timestamp start -->
-$Date: 2014/04/12 15:07:35 $ $Author: th_g $
+
+$Date: 2015/04/29 10:40:08 $
+
<!-- timestamp end -->
</p>
</div>
| [Prev in Thread] |
Current Thread |
[Next in Thread] |
- www gnu/gnu-history.sv.html gnu/initial-announc...,
Therese Godefroy <=